EU och svenska arbetstidsregler
Vad är det egentligen som hänt under 2023 med arbetstidsreglerna?
Vi försöker reda ut begreppen.
- Reglerna om dygnsvila har ändrats i kollektivavtal på det kommunala och regionala området efter kritik från EU
- EU har meddelat en dom gällande dygnsvila och veckovila
- EU har offentliggjort ett uppdaterat tolkningsmeddelande om arbetstidsdirektivet
Kort historik
EU:s arbetstidsdirektiv, direktiv 2003/88/EG i dess nuvarande lydelse antogs 2003 och är en sammanslagning, kodifiering av två tidigare direktiv.
I svensk lag har direktivet implementerats i flera steg främst genom ändringar av Arbetstidslagen (1982:673). Den senaste stora ändringen trädde i kraft 1 juli 2005 allmänt och för områden med kollektivavtal slutligt 1 januari 2007 (prop 2003/04:180).
På Svensk Scenkonsts område tecknades nya arbetstidsavtal som trädde ikraft 2007 i samband med den senaste lagändringens ikraftträdande.
Nya regler om dygnsvila?
De nya kollektivavtalade reglerna om dygnsvila som kommit under året gäller inte Svensk Scenkonsts avtalsområden utan bara andra verksamheter i kommunal och regional regi. Svensk Scenkonst har ett gränsdragningsavtal med arbetsgivarorganisationerna inom kommun och region som gör att våra medlemmars verksamheter tillämpar våra kollektivavtal i stället. I våra kollektivavtal har inga förändringar skett.
EU:s dom
I mål C‑477/21 svarade EU-domstolen på ett antal frågor från en ungersk domstol om främst artikel tre och fem i Arbetstidsdirektivet. I korthet säger artikel tre att en arbetstagare ska ha rätt till minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila under varje 24-timmarsperiod och artikel fem säger att arbetstagaren ska ha minst 24 timmars sammanhängande veckovila under varje sjudagarsperiod utöver den dygnsvila som regleras i artikel tre.
I domen slår domstolen fast att de två är separata rättigheter och att medlemsstaterna skall säkerställa att dessa båda rättigheter inte urholkas. Direktivet ska alltså ses som att man har rätt till 11 timmars dygnsvila och 24 timmars veckovila separat. Man kan alltså inte anse att dygnsvilan ingår i veckovilan.
Man konstaterar att det är fullt möjligt att i nationell lagstiftning eller kollektivavtal ha mer förmånliga regler som till exempel längre veckovila än 24 timmar, vilket var fallet i domen, men att det då inte får påverka den separata rätten till dygnsvilan i direktivet. Man framhåller också att en sådan utökad rätt utöver direktivets minimikrav inte regleras av direktivet utan av nationell rätt.
Klart är att direktivets dygns- och veckovila i direktivet är två olika rättigheter som inte kan sammanfalla och att bara för att man nationellt har en längre veckovila förtar den inte rätten till direktivets dygnsvila. Det som inte är klart är om detta får några konsekvenser på svensk arbetsmarknad. I dagsläget är kollektivavtalen på vårt område baserade på Arbetstidslagen som innehåller de regler som Regeringen ansett krävs för att implementera direktivet. I fråga om dygns- och veckovila en reglering som överskrider direktivets minimikrav i praktiken.
Svensk Scenkonst liksom flera andra arbetsgivarorganisationer och fackförbund ser i dagsläget ingen anledning att förändra sina kollektivavtal med anledning av domen.
Nytt tolkningsmeddelande
Efter ett antal år och ett antal meddelade domar, bland annat ovanstående, har EU reviderat sitt tolkningsmeddelande av direktivet och tydliggjort vissa regleringar. Ett sådan förtydligande rör dygnsvilan, rätten till 11-timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Man hänvisar bland annat till en tidigare dom där man uttalat följande:
Syftet med dygnsvilan är att arbetstagarna ska ha möjlighet att dra sig undan från sin arbetsmiljö under ett visst antal timmar. Dessa måste vara sammanhängande och ”följa direkt efter arbetstiden för att kunna göra det möjligt för den berörde att koppla av och bli kvitt den trötthet som hänger samman med utförandet av hans arbetsuppgifter” (mål C-151/02, Jaeger, punkt 95).
Man tydliggör alltså att dygnsvilan ska ligga direkt efter ett arbetspass. Man kan inte börja en 24-timmarsperiod med dygnsvila och avsluta nästa period med dygnsvila för att möjliggöra två arbetspass på 13 timmar direkt efter varandra. Detta var del av den kritik från EU som föranledde att man valde att förhandla om avtalen i kommunal och regional verksamhet.
I Svensk Scenkonsts avtal har vi en direkt hänvisning till Arbetstidslagens nattarbetsförbud (Arbetstidslagen 13 §) som inte medger arbete mellan 00:00-05:00 annat än i undantagsfall. Det gör att den typen av tillämpning som kritiserades inte är möjlig.
Även veckovilan förtydligas i tolkningsmeddelandet:
Minst 35 timmars sammanhängande veckovila
Såsom har angivits ovan föreskriver artikel 5 i arbetstidsdirektivet att arbetstagare ”under varje period om sju dagar” ska få 24 timmars ledighet och den elva timmar långa dygnsvilan. Det betyder att denna elvatimmarsperiod inte får dras av från veckovilan.
Detta ger en sammanhängande viloperiod på 35 timmar.
Såsom anges ovan är detta ett minimikrav. Medlemsstaterna har möjlighet att fastställa ytterligare eller längre viloperioder så länge detta minimikrav uppfylls.
Här trycker man på att direktivets dygns- och veckovila är separata rättigheter men man framhåller också att medlemsstaterna har full frihet att fastställa fler eller längre viloperioder så länge minimikravet följs. Man använder sig också av rubriken Minst 35 timmars sammanhängande veckovila man benämner alltså direktivets dygnsvila om 11-timmar och veckovila om 24-timmar som en samlad veckovila om 35-timmar. Detta sätt att se på veckovilan är i linje med våra kollektivavtal och svensk lag där veckovilan ska vara minst 36-timmar (dygnsvila 11-timmar och veckovila 25-timmar).
Inte heller med anledning av det reviderade tolkningsmeddelandet ser vi någon anledning till förändringar i våra kollektivavtal på dessa områden.