Hat och hot mot skådespelare, pjäsförfattare och andra verksamma inom scenkonsten har ökat. Men hoten tenderar inte att leda till självcensur i lika hög grad som i andra branscher. Det framkommer i en ny forskningsrapport från Högskolan Dalarna.
Forskningsprojektet ”Hat och hot mot scenkonsten” startade i augusti 2020 som ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst.

Undersökningen Framtidens Kulturkonsumtion, som tagits fram av Insight Intelligence tillsammans med Folkets Hus och Parker, Svensk Scenkonst, Helsingborgs Stad och Göteborgsoperan baseras på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela landet. Resultaten ger en bild av hur kulturvanorna förändrats under pandemiåren.

Svensk Scenkonst har inför denna rapport gått igenom regionernas kulturbudgetar för 2021. Syftet har varit att särskilja hur mycket regionala bidrag som når dels kulturen i stort, dels scenkonsten specifikt, för att därefter kunna utvärdera och reflektera kring nuvarande system för fördelning av kulturmedel.

Svenskarnas välmående har påverkats av det begränsade kulturutbudet. 84 procent av svenskarna saknar att ta del av kultur i fysisk form och var fjärde uppger att deras välmående påverkats av att kulturlivet begränsats. Det visar en ny, riksomfattande undersökning om svenskarnas kulturkonsumtion.

Planerna för att återstarta samhällen runt om i Europa ser väldigt olika ut. Där smittotalen är låga och där sjukhusen inte längre är hårt ansatta har man nu kunnat se en försiktig återöppning av samhället. I de allra flesta länder är scenkonstverksamheter fortfarande stängda. Några få länder, däribland Sverige, har restriktioner som tillåter folksamlingar i ett begränsat antal under vissa förhållanden.

Under december 2020 och januari 2021 genomförde Svensk Scenkonst en undersökning bland sina medlemmar om coronapandemins kort- och långsiktiga effekter på scenkonsten. Denna rapport lyfter kompetenstappet i branschen och hur detta kan leda till en svårare återstart. 

Under december 2020 och januari 2021 genomförde Svensk Scenkonst en undersökning bland sina medlemmar om coronapandemins kort- och långsiktiga effekter på scenkonsten. Syftet var att ge en välgrundad bild av hur scenkonsten har påverkats av pandemin under 2020, samt en bedömning av hur den kommer att påverkas framöver.

Svensk Scenkonst presenterar i denna rapport resultatet från en nyligen genomförd enkätundersökning som visar de negativa ekonomiska effekterna av pandemin, samt vilka nya initiativ som tagits för att tillgängliggöra kultur och vad som krävs för en fortsatt livskraftig bransch.

Sedan 12 mars 2020 har i stort sett inga publika evenemang kunnat genomföras. Efter fyra månader av en näringsförbudsliknande situation, utan indikationer på att detta kommer hävas inom överskådlig framtid, är situationen ytterst allvarlig.

Den rådande krisen är inte orsakad av ändrade konsumtionsvanor eller aktörernas brist på lönsamhet, utan inkomstbortfallet är en direkt konsekvens av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar – ett förbud vars konstruktion leder till att det främst begränsar den näring som har mest erfarenhet av att hantera folksamlingar på ett säkert sätt.

Fler vill se en utveckling av digitala tjänster inom teater, konstutställningar, konserter och opera än som svarar att de konsumerat denna typ av kultur under de senaste halvåret. Den främsta motivationen att konsumera kultur och media digitalt är tillgängligheten, alltså att man kan konsumera det när och var man vill. Nästan var tredje respondent svarar att de främst motiveras av att utbudet är globalt (30 %). Läs mer i rapporten.