Planerna för att återstarta samhällen runt om i Europa ser väldigt olika ut. Där smittotalen är låga och där sjukhusen inte längre är hårt ansatta har man nu kunnat se en försiktig återöppning av samhället. I de allra flesta länder är scenkonstverksamheter fortfarande stängda. Några få länder, däribland Sverige, har restriktioner som tillåter folksamlingar i ett begränsat antal under vissa förhållanden.

Under december 2020 och januari 2021 genomförde Svensk Scenkonst en undersökning bland sina medlemmar om coronapandemins kort- och långsiktiga effekter på scenkonsten. Denna rapport lyfter kompetenstappet i branschen och hur detta kan leda till en svårare återstart. 

Under december 2020 och januari 2021 genomförde Svensk Scenkonst en undersökning bland sina medlemmar om coronapandemins kort- och långsiktiga effekter på scenkonsten. Syftet var att ge en välgrundad bild av hur scenkonsten har påverkats av pandemin under 2020, samt en bedömning av hur den kommer att påverkas framöver.

Svensk Scenkonst presenterar i denna rapport resultatet från en nyligen genomförd enkätundersökning som visar de negativa ekonomiska effekterna av pandemin, samt vilka nya initiativ som tagits för att tillgängliggöra kultur och vad som krävs för en fortsatt livskraftig bransch.

Sedan 12 mars 2020 har i stort sett inga publika evenemang kunnat genomföras. Efter fyra månader av en näringsförbudsliknande situation, utan indikationer på att detta kommer hävas inom överskådlig framtid, är situationen ytterst allvarlig.

Den rådande krisen är inte orsakad av ändrade konsumtionsvanor eller aktörernas brist på lönsamhet, utan inkomstbortfallet är en direkt konsekvens av förbudet mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar – ett förbud vars konstruktion leder till att det främst begränsar den näring som har mest erfarenhet av att hantera folksamlingar på ett säkert sätt.

Fler vill se en utveckling av digitala tjänster inom teater, konstutställningar, konserter och opera än som svarar att de konsumerat denna typ av kultur under de senaste halvåret. Den främsta motivationen att konsumera kultur och media digitalt är tillgängligheten, alltså att man kan konsumera det när och var man vill. Nästan var tredje respondent svarar att de främst motiveras av att utbudet är globalt (30 %). Läs mer i rapporten. 

Svensk Scenkonst har våren 2020 initierat Omstart för scenkonsten för att lyfta goda exempel, idéer och konkreta förslag från medlemsorganisationerna i hela landet. Slutrapporten belyser kreativa och nydanande initiativ för att nå ut med scenkonst under den pågående coronakrisen och redovisar hur medlemmarna planerar att möta olika utmaningar när verksamheterna ska omstartas efter en period utan publik i salongerna. 

Visita och Svensk Scenkonst har presenterat rapporten Ett plus ett blir tre som belyser hur kultur och besöksnäring samverkar och hur deras inneboende egna kvaliteter får betydelse för såväl turism som regional utveckling. Rapporten visar på goda erfarenheter från flera orter och riktar konkreta frågeställningar till kommunala och regionala beslutsfattare som syftar till att ge goda förutsättningar för scenkonsten och besöksnäringen att utvecklas tillsammans.

Klokboken: vidgade vyer för stärkt svenskt kulturliv genom EU-stöd är en publikation framtagen av Svensk Scenkonst och Riksförbundet Sveriges Museer med stöd av Tillväxtverket, Statens kulturråd och Riksutställningar. Klokboken syftar till att öka kunskapen kring förutsättningar och möjligheter att, med hjälp av EU:s struktur- och investeringsfonder, skapa projekt som kan bidra till såväl kulturell som regional samhällsutveckling.

Rapporten Från länsmusik till regional musik, har tagits fram i nära samverkan med representanter för Musikchefskollegiet (MCK) och med stöd av Statens musikverk.