När scenerna tvingades ställa in stora delar av sin verksamhet sökte sig många inom avgörande yrkeskategorier, exempelvis ljud- och ljustekniker, till andra branscher. Det visar en ny rapport som Svensk Scenkonst genomförde bland sina medlemmar under januari i år.

Inom ramen för projektet Musiklyftet publicerar idag Svensk Scenkonst, Kungl. Musikhögskolan och Kungl. Musikaliska Akademien en rapport om utbildningens betydelse för svenska musikers konkurrenskraft.  

Framgångarna för svenskt musikliv bygger på tidig introduktion till musiken och relevanta utbildningsmöjligheter på alla nivåer – från förskola till högre utbildning. Idag hotas musiklivets kompetensförsörjning av brister inom alla utbildningsnivåer och en osammanhängande utbildningskedja.

Barns möjligheter att få uppleva professionell scenkonst ser olika ut i landet. Branschen ser också flera framtida utmaningar med att bedriva kulturell och konstnärlig verksamhet till barn och unga. Det visar en ny rapport från Svensk Scenkonst.

Hat och hot mot skådespelare, pjäsförfattare och andra verksamma inom scenkonsten har ökat. Men hoten tenderar inte att leda till självcensur i lika hög grad som i andra branscher. Det framkommer i en ny forskningsrapport från Högskolan Dalarna.
Forskningsprojektet ”Hat och hot mot scenkonsten” startade i augusti 2020 som ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst.

Undersökningen Framtidens Kulturkonsumtion, som tagits fram av Insight Intelligence tillsammans med Folkets Hus och Parker, Svensk Scenkonst, Helsingborgs Stad och Göteborgsoperan baseras på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela landet. Resultaten ger en bild av hur kulturvanorna förändrats under pandemiåren.

Svensk Scenkonst har inför denna rapport gått igenom regionernas kulturbudgetar för 2021. Syftet har varit att särskilja hur mycket regionala bidrag som når dels kulturen i stort, dels scenkonsten specifikt, för att därefter kunna utvärdera och reflektera kring nuvarande system för fördelning av kulturmedel.

Svenskarnas välmående har påverkats av det begränsade kulturutbudet. 84 procent av svenskarna saknar att ta del av kultur i fysisk form och var fjärde uppger att deras välmående påverkats av att kulturlivet begränsats. Det visar en ny, riksomfattande undersökning om svenskarnas kulturkonsumtion.

Planerna för att återstarta samhällen runt om i Europa ser väldigt olika ut. Där smittotalen är låga och där sjukhusen inte längre är hårt ansatta har man nu kunnat se en försiktig återöppning av samhället. I de allra flesta länder är scenkonstverksamheter fortfarande stängda. Några få länder, däribland Sverige, har restriktioner som tillåter folksamlingar i ett begränsat antal under vissa förhållanden.

Under december 2020 och januari 2021 genomförde Svensk Scenkonst en undersökning bland sina medlemmar om coronapandemins kort- och långsiktiga effekter på scenkonsten. Denna rapport lyfter kompetenstappet i branschen och hur detta kan leda till en svårare återstart. 

Under december 2020 och januari 2021 genomförde Svensk Scenkonst en undersökning bland sina medlemmar om coronapandemins kort- och långsiktiga effekter på scenkonsten. Syftet var att ge en välgrundad bild av hur scenkonsten har påverkats av pandemin under 2020, samt en bedömning av hur den kommer att påverkas framöver.