Allt fler svenskar kan tänka sig att konsumera kultur skapad av AI. Andelen svenskar som kan tänka sig att konsumera olika typer av kultur och media skapat av AI ökar. Det visar en ny, riksomfattande undersökning om svenskarnas kulturvanor. 

Svensk Scenkonst har i samarbete med Örebro konserthus och 2Entertain gett Insight intelligence i uppdrag att undersöka kulturkonsumtionen i Sverige. Undersökningen innefattar svar från 1000 svenskar mellan 16 och 70 år som under maj 2024 intervjuats av Verian genom Sifopanelen som är en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Undersökningen är riksrepresentativ för Sverige.

Evenemang inom idrott och kultur bidrar gemensamt med en omsättning på över 53 miljarder kronor och sysselsättning åt fler än 106 000 personer. Bakom rapporten står Sveriges kultur, idrott och besöksnäring som för andra gången tillsammans har tagit fram nationell statistik över näringarna idrott, livemusik och scenkonst.

Rapporten bygger på en gemensam medlemsundersökning från Svensk Scenkonst och Sveriges Museer vilket visar att hyrorna upptar en allt större del av verksamheternas totala kostnader och att hyresgäster med staten som hyresvärd är minst nöjda med sin hyressituation.

15 procent kan tänka sig att se en film som är helt skapad av AI. Lika många kan tänka sig att lyssna på en helt AI-producerad låt. Det är endast 44 procent som svarar att de inte kan tänka sig någon form av AI-baserad kultur. Undersökningen är framtagen i samarbete med Svensk Scenkonst, Folkoperan, 2Enteratain och Järfälla kommun. 

För första gången har Sveriges kultur, idrott och besöksnäring gått samman med syfte att ta fram nationell statistik över Sveriges evenemangsnäring. Det är Svensk Scenkonst, Svensk Live, Riksidrottsförbundet, Svenska motionslopp, Visita och BFUF står bakom initiativet, Tillväxtverket är medfinansiär. Syftet med projektet är att utveckla metoder och generera en tillförlitlig, robust och samlad statistik över näringen.

När scenerna tvingades ställa in stora delar av sin verksamhet sökte sig många inom avgörande yrkeskategorier, exempelvis ljud- och ljustekniker, till andra branscher. Det visar en ny rapport som Svensk Scenkonst genomförde bland sina medlemmar under januari i år.

Inom ramen för projektet Musiklyftet publicerar idag Svensk Scenkonst, Kungl. Musikhögskolan och Kungl. Musikaliska Akademien en rapport om utbildningens betydelse för svenska musikers konkurrenskraft.  

Framgångarna för svenskt musikliv bygger på tidig introduktion till musiken och relevanta utbildningsmöjligheter på alla nivåer – från förskola till högre utbildning. Idag hotas musiklivets kompetensförsörjning av brister inom alla utbildningsnivåer och en osammanhängande utbildningskedja.

Barns möjligheter att få uppleva professionell scenkonst ser olika ut i landet. Branschen ser också flera framtida utmaningar med att bedriva kulturell och konstnärlig verksamhet till barn och unga. Det visar en ny rapport från Svensk Scenkonst.

Hat och hot mot skådespelare, pjäsförfattare och andra verksamma inom scenkonsten har ökat. Men hoten tenderar inte att leda till självcensur i lika hög grad som i andra branscher. Det framkommer i en ny forskningsrapport från Högskolan Dalarna.
Forskningsprojektet ”Hat och hot mot scenkonsten” startade i augusti 2020 som ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Scenkonst.

Undersökningen Framtidens Kulturkonsumtion, som tagits fram av Insight Intelligence tillsammans med Folkets Hus och Parker, Svensk Scenkonst, Helsingborgs Stad och Göteborgsoperan baseras på svar från 1000 svenskar mellan 16 och 70 år över hela landet. Resultaten ger en bild av hur kulturvanorna förändrats under pandemiåren.