Alla ska ha tillgång till scenkonst av hög kvalitet

Alla ska ha tillgång till scenkonst av hög kvalitet

Det ska vara möjligt att ta del av scenkonst av hög kvalitet, oavsett var man bor och oberoende av utbildningsnivå, tillgång till kulturellt kapital och socioekonomiska förhållanden.

För att detta ska vara möjligt måste scenkonstens komplexa infrastruktur fungera; institutioner, privata aktörer, fria aktörer, ideella arrangörer och amatörverksamheter är ömsesidigt beroende av varandra. Alla delar behövs för att scenkonsten ska fungera och utvecklas på nationell, regional och lokal nivå.

Frågan har koppling till följande av FN:s globala hållbarhetsmål:


Scenkonsten är viktig för lokal och regional utveckling

Kultur stärker tillväxten genom att göra platser och städer mer attraktiva. Scenkonsten är därmed väsentlig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv men bidrar även till innovation, välbefinnande och till livsmiljöer där människor vill bo och verka.

Det råder bred enighet om att regioner och städer behöver ett levande kulturliv för att invånarna ska trivas. Regioner och kommuner borde därför tydligare lyfta in kulturen som en självklar del i sina utvecklingsplaner och strategier.

Trenden att städernas scenkonstlokaler omvandlas till andra ändamål har pågått i många år. Ofta handlar det om höga hyresnivåer i det privata fastighetsbeståndet som verksamheterna inte klarar av att bära. Men det är också vanligt med ”marknadshyror” för offentligt ägda lokaler, trots att det råder bred enighet om att fastigheterna ska användas till specifika kulturändamål.

Denna negativa utveckling kan motverkas genom en organiserad och formaliserad samverkan eller partnerskap mellan fastighetsägare, offentliga aktörer, kulturliv och näringsliv. Staten borde visa vägen genom att tillhandahålla och stimulera samverkansmodeller som exempelvis Business Improvement Districts (BID).

Svensk Scenkonst arbetar för att:

  • scenkonsten ska tydliggöras som en tillgång i regioners och kommuners strategier för utveckling.
  • förutsättningarna ska stärkas för lokalisering av kulturverksamheter för att göra områden mer attraktiva att bo och verka i.
  • hyror för lokaler som bedrivs av scenkonstverksamheter ska subventioneras.
  • samverkan kring lokaler mellan fastighetsägare, offentliga aktörer, kulturliv och näringsliv ska systematiseras.

Scenkonsten ska kunna nå all publik

Många scenkonstverksamheter turnerar i stor utsträckning. Det är bland annat tack vare turnerandet som publik i hela landet kan nås av scenkonsten. . Ofta handlar det om mobila föreställningar och konserter som spelas i klassrum, bygdegårdar, gymnastiksalar eller andra lokaler som inte till vardags används som scener. Detta förutsätter att produktionerna har tillträde till lokaler, samordning och resurser.

Svensk Scenkonst arbetar för att: 

  • resurserna till turnéverksamhet ska öka.
  • det ska införas samordnande funktioner för scenkonst i samtliga regioner.
  • det ska bli enklare för skolor att ta emot och besöka scenkonstproduktioner.
  • de ideella arrangörerna av scenkonst ska stärkas.

Lika möjligheter till scenkonst i skolan

Alla barn och unga har inte likvärdiga möjligheteratt uppleva scenkonst idag. Tillgången till kulturupplevelser är ojämlik och påverkas av familjernas socioekonomiska bakgrund och bostadsort.

Skolan är särskilt viktig i detta avseende eftersom det är där som de flesta barn möter scenkonst för första gången. Men eftersom det inte är inskrivet i läroplanen att eleverna ska ta del av kultur, är skolans resurser och enskilda lärares engagemang ofta avgörande för hur mycket scenkonst barnen får ta del av. När skolan inte prioriterar föreställningar och konserter missar många barn och unga möjligheten att möta levande scenkonst.

Svensk Scenkonst arbetar för att: 

  • alla regioner ska ha möjlighet att införa en kulturgaranti som omfattar scenkonstbesök för grundskolans elever.
  • föreställningar och konserter ska vara obligatoriska inslag i grundskolans läroplan.

Kulturen ska ha en starkare roll i skolan

Kulturen har förlorat i betydelse i förskolan, grundskolan och gymnasiet de senaste åren. Detta trots att forskning visar att estetiska ämnen stärker övrig inlärning. Estetiska ämnen är dessutom viktiga och kunskapsbärande i sig.

Framtidens kulturliv är beroende av att unga får chansen till eget skapande för att vissa ska våga ta steget till en professionell bana inom scenkonsten. Kultur i skolan främjar detta men bidrar också till att det finns en publik som kan ta del av kulturupplevelser.

Svensk Scenkonst arbetar för att: 

  • kultur och estetiska ämnen stärks så att de får en självklar plats i förskolan och i grundskolans alla stadier.
  • estetiska ämnen ska införas i förskolans läroplan.
  • estetiska ämnen ska återinföras som obligatoriska i gymnasiet.
  • de estetiska ämnena ska bli meriterande vid ansökan till högre utbildning.
  • resurserna till de estetiska gymnasieprogrammen ska öka.
  • elever med funktionsvariationer ska ges bättre möjligheter att utöva scenkonst.

Scenkonsten ska förfoga över nödvändiga upphovsrätter

Det ingår i scenkonstens kärnuppdrag att producera upphovsrättsliga verk och prestationer samt erbjuda dessa till publiken. Därmed är verksamheterna viktiga arbets- och uppdragsgivare till upphovspersoner samt utövande konstnärer inom exempelvis teater, musik och dans.

Upphovsrätten spelar en avgörande roll för arrangörers och producenters möjligheter att förvärva rättigheter till exempelvis dramatik, musik och koreografier. Den är även viktig för att konstnärer ska kunna leva på sitt skapande.

Regelverken kring upphovsrätten behöver vara balanserade så att beställarsidan ges förutsättningar för investeringar, tillväxt och konstnärlig utveckling samtidigt som kulturskaparna får rimliga ersättningar.

Svensk Scenkonst arbetar för att: 

  • öka kunskapen om upphovsrätten bland beslutsfattare, beställare och upphovsrättsinnehavare.
  • värna en fortsatt möjlighet att reglera upphovsrätt i kollektivavtal i enlighet med den svenska arbetsmarknadsmodellen.
  • den offentligt finansierade scenkonstens anslag ska stärkas så att det blir möjligt att fortsatta erbjuda arbetstillfällen och uppdrag med skälig ersättning till upphovspersoner.

 

> Läs mer om digitalisering och upphovsrätt

Starka internationella kulturutbyten

Konsten och kulturlivet har kraft och förmåga att förena folk och olika delar av världen. Internationella kulturutbyten kan bidra till att öka toleransen och förståelsen för människor i andra länder. Ett dynamiskt kulturliv behöver nya impulser från konstnärer, institutioner och publik utomlands för att utvecklas.

Kulturråden vid Sveriges ambassader har en viktig uppgift att främja kulturutbyten och skapa tillfällen för internationell dialog om kulturfrågor. Kulturråden bidrar till att synliggöra svensk kultur i utlandet, underlättar samarbeten och bevakar kulturlivets utveckling där de är stationerade.

Internationella utbyten av scenkonst är mycket kostsamma och riskerar att prioriteras ner när anslagen inte räcker till kärnverksamheten. Samtidigt är kulturrådsverksamheten hotad av kraftiga nedskärningar. I dagens oroliga omvärldsläge är internationellt kulturutbyte särskilt angeläget och det skulle behövas svenska kulturråd i fler länder.

Svensk Scenkonst arbetar för att: 

  • stödet till internationella turnéer och gästspel ska öka.
  • kulturråden vid svenska ambassader utomlands ska stärkas och utökas.

> Mer om hur vi arbetar med internationella frågor

Etablera en samisk nationalscen

Svenska staten har erkänt samerna som ett folk, ett urfolk och en nationell minoritet. Ett urfolk har kulturella rättigheter medan ett folk har viss rätt till självbestämmande. En samisk nationalscen skulle vara av stor betydelse för det samiska folket och göra det möjligt för fler att ta del av den samiska kulturen och scenkonsten. Med en samisk nationalscen kan såväl de samiska språken som frågor kring samisk identitet nå hela svenska delen av Sápmi och samer i hela Sverige.

Svensk Scenkonst arbetar för att: