Tisdag den 8 november överlämnade regeringen sin budgetpropositionen för 2023. Kulturminister Parisa Liljestrand beskrev under sin presskonferens hur kultursektorn liksom andra verksamheter kommer att påverkas av inflationen och den förväntade lågkonjunkturen.

- Kulturen har ett värde i sig men är också viktig i andra processer såsom bildning, integration och demokrati. Med det tuffa ekonomiska läge vi befinner oss i prioriterar regeringen hushållens och företagens ekonomi men jag är stolt över att vi samtidigt kan värna kulturen.

I kulturbudgeten för 2023 syns dock inga tydliga satsningar på scenkonstens verksamheter. De tillfälliga krisstöd som gällt under pandemin förlängs inte heller av regeringen. Satsningen på kulturskolan minskas exempelvis från 200 miljoner i fjol till 100 miljoner under 2023.

Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst, menar att den återhållsamma kulturbudgeten är mycket problematisk i ett läge då kulturlivet befinner sig i en återstartssituation efter pandemin.

– Jag är bekymrad både över den offentligt finansierade och den privata scenkonstens framtid, och verksamheternas möjlighet att komma igen efter krisen. Är det någon gång man verkligen skulle behöva göra satsningar på kulturlivet så är det nu, säger Mikael Brännvall, VD för Svensk Scenkonst.

Han betonar att scenkonsten fortfarande påverkas kraftigt av pandemins effekter, bland annat genom den kompetensbrist som uppstod när spetskompetenser lämnat branschen under nedstängningsperioden. Det är också en utmaning för scenkonsten att få tillbaka publiken på samma nivå som 2019.

- Det här är en återhållsam kulturbudget vilket är problematiskt. Det behövs långsiktiga och kraftfulla satsningar på kulturen för att möta såväl inflationen och de ökade kostnaderna som osäkerheten kring publikens köpkraft, säger Mikael Brännvall.