Övergångsbudgeten för 2027 innebär ytterligare ett år utan att scenkonstens anslag räknas upp. Svensk Scenkonst ser stora risker för att utbudet till publiken kommer att påverkas negativt och uppmanar därför den tillträdande regeringen att skyndsamt förstärka kulturanslagen.
Efter flera år av utebliven kompensation för ökade kostnader fortsätter urholkningen av scenkonstens ekonomiska förutsättningar. Det drabbar såväl institutionerna som den fria scenkonsten och riskerar att få allvarliga konsekvenser för utbudet.
Sedan pris- och löneomräkningen avskaffades 2024 har inte de nationella och regionala scenkonstverksamheterna kompenserats för ökade kostnader. Statens anslag till den fria scenkonsten har varit oförändrad under en ännu längre period. Svensk Scenkonst ser stora risker att för att utbudet till publiken kommer att påverkas negativt och uppmanar därför den tillträdande regeringen att skyndsamt förstärka kulturanslagen.
– En oförändrad budget innebär fortsatta neddragningar. När kostnaderna för personal, lokaler och produktion fortsätter att öka urholkas anslagen och allt mindre resurser återstår till den konstnärliga verksamheten. Det är en utveckling som inte kan fortsätta utan att det får konsekvenser för scenkonstens utbud och möjligheten att nå publik i hela landet, säger Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst.
Urholkning drabbar publiken
Scenkonstinstitutionerna och den fria professionella scenkonsten har under flera år genomfört effektiviseringar och anpassningar för att hantera det alltmer pressade ekonomiska läget. Men möjligheterna att kompensera för stigande kostnader utan att det påverkar det konstnärliga innehållet är begränsade. När anslagen inte räknas upp riskerar det att få bestående konsekvenser för bredd, kvalitet och tillgänglighet i utbudet till publiken.
– Det går inte att år efter år genomföra besparingar utan att det påverkar det konstnärliga innehållet. Färre produktioner, minskad turnéverksamhet och mindre utrymme för konstnärliga risktaganden är några av konsekvenserna. I slutänden är det publiken som drabbas när scenkonstens utbud och mångfald minskar, säger Mikael Brännvall.
Den långvariga urholkningen riskerar också att försvaga samspelet mellan institutionerna och den fria scenkonsten. Båda är nödvändiga delar av ett levande scenkonstliv, där konstnärlig utveckling, nya uttryck och möjligheten att nå publik i hela landet förutsätter långsiktigt hållbara ekonomiska villkor. Även barns och ungas tillgång till kultur behöver värnas. Skapande skola och den kommunala kulturskolan spelar viktiga roller för att barn och unga ska få möjlighet att både uppleva och själva utöva konst och kultur.
Nästa regering måste bryta utvecklingen
Det är särskilda förutsättningar som gäller för en övergångsbudget. Men den tillträdande regeringen måste prioritera kulturlivet och skyndsamt vidta åtgärder för att bryta den långvariga urholkningen av anslagen.
– Institutioner och fria aktörer skapar tillsammans ett rikt och varierat kulturliv, men den långvariga urholkningen av kulturanslagen hotar tillgången till scenkonst av hög kvalitet i hela landet. Allmänhetens starka stöd för kulturen måste också avspeglas i de politiska prioriteringarna. Om nästa regering inte höjer anslagen och skapar långsiktigt hållbara förutsättningar för scenkonsten riskerar den kulturella infrastrukturen att försvagas ytterligare, säger Mikael Brännvall.
