Arbetsgivare har under lång tid uttryckt oro för kompetensförsörjningen inom det svenska musiklivet. I en nyligen genomförd enkätundersökning riktad till musikorganisationer inom Svensk Scenkonst synliggörs problem med svenskutbildade musikers minskade konkurrenskraft inom framförallt västerländsk konstmusik. Få av de svarande anser att högre musikutbildning i Sverige håller internationellt sett hög kvalitet. Arbetsgivare och företrädare för högre musikutbildning samtalar kring vad som krävs för ett fortsatt framgångsrikt musikliv i Sverige.

Medverkande:

• Hans Hellsten, rektor Musikhögskolan i Malmö
• Erik Lanninger, programansvarig musikerutbildningar klassisk musik vid KMH
• Anders Linder, orkesterchef Kungliga Filharmonikerna
• Elisabeth Ljungar, Musikchef Scenkonst Västernorrland
• Kajsa Nilsson, flöjtist och tidigare ordförande Kungl. Musikhögskolans studentkår

Moderator: Petra Kloo, VD & Konserthuschef Vara Konserthus

Musikens utbildningskedja är komplex. För den ungdom som vill satsa på sitt musicerande och kanske ha musiken som yrke finns olika spetsutbildningar att söka sig till. Under vilka förutsättningar verkar spetsutbildningarna idag? Hur kan de samverka för att underlätta studiegången för unga musiker? Hur ser kopplingen till högre musikutbildning ut? Ett samtal mellan företrädare för spetsutbildningar från olika delar av landet.

Medverkande:

• Torleif Ander, rektor Lunnevads folkhögskola
• Petronella Brehm, rektor Musikkonservatoriet i Falun
• Ulrich Kaatz, direktör och konstnärlig pedagogisk ledare Nationellt Centrum för musiktalanger
• Kicki Rosén Bejstam, körledare Brunnsbo Musikklasser i Göteborg
• David Swärd, förstelärare estetiska programmet De Geergymnasiet i Norrköping

Moderator: Birgitta Svendén, ordförande Svensk Scenkonst, tidigare VD och konstnärlig chef Kungl. Operan i Stockholm

Den finländska musikutbildningen är internationellt mycket välrenommerad, men efter decennier med strukturella förändringar och besparingar saknas en hållbar central samordning. För att komma till rätta med det har 1500 professionella musikutbildare arbetat fram Vision 2030 för den nationella musikutbildningenLänk till annan webbplats.. Kan vi åstadkomma något liknande i Sverige?

Medverkande:

• Annika Mylläri, områdeschef för musikutbildning på yrkeshögskolan Centria, Karleby
• Ingrid Skare, tf enhetschef för KSA, enheten för kultur i skolan och analys vid Kulturrådet. 

Moderator: Susanne Rydén, preses Kungl. Musikaliska Akademien

Bristerna i musikens utbildningskedja är så många och så omfattade att det professionella musiklivets kompetensförsörjning – och därmed det svenska musikundret – är satt under press. För att stärka utbildningskedjan krävs ökad samverkan inom musiklivet, men också politiska beslut på lokal, regional och nationell nivå. Vilka politiska reformer krävs för att säkra det svenska musikundret. Ett panelsamtal med utbildnings- och kulturpolitiker ur Sveriges Riksdag.

Medverkande:

• Amanda Lind, MP, ordförande kulturutskottet
• Linus Sköld, S, ledamot utbildningsutskottet
• Angelica Bengtsson, SD, ledamot kulturutskottet
• Anders Ådahl, C, ledamot utbildningsutskottet
• Mats Svegfors, regeringens utredare av Kultursamverkansmodellen

Moderator: Johannes Hylander, New Republic

Sedan 2011 är musik och andra estetiska ämnen inte längre obligatoriska i gymnasiets nationella program och de ger heller inte meritpoäng. I grundskolan har läroplanens utveckling över tid varit missgynnsam för musiken som kunskapsämne. Nu föreslår regeringen ytterligare förändringar som skulle påverka musikämnet negativt. Vi får en redogörelse för historik och dagsläge, aktuell forskning och de största utmaningarna för musikundervisningen i grundskolan och gymnasiet. Därefter ett samtal med företrädare för Skolverket och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Medverkande:

• Annika Falthin, lektor i musikpedagogik vid KMH