Utredningen hade i uppdrag att se över regeringens analys- och utvärderingsresurser samt hur dessa är organiserade. Utredningen skulle även överväga och vid behov föreslå förändringar organisations- och myndighetsstruktur för de utvärderingsinsatser som staten gör utanför Regeringskansliet. Förslagen skulle bland annat säkerställa användbarhet, relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och flexibilitet för de analyser och utvärderingar som genomförs.
Utredningens betänkande överlämnades till regeringen i oktober 2018.
I betänkandet föreslår utredningen bland annat att sju analys- och utvärderingsmyndigheter slås samman till tre nya myndigheter. Myndigheten Tillväxt- och samhällsbyggnadsanalys ska omfatta näringsliv, tillväxt, transport och kultur. Vidare föreslås bland annat att större reformer och investeringar ska utvärderas samt att uppgifterna och rollerna för de nya analys- och utvärderingsmyndigheterna ska renodlas.
I remissvaret anför Svensk Scenkonst att regeringen har behov av analyser och utvärderingar för sin styrning. Det är inte minst viktigt inom kulturområdet som till sin natur är komplext och förutsätter samverkan mellan flera politiska nivåer.
Svensk Scenkonst anser att Myndigheten för Kulturanalys (Kulturanalys) är viktig för den statliga kulturpolitiken och att den levererar underlag som ökar kunskapen om kultursektorn och effekterna av kulturpolitiken. Det finns mycket som talar för att Kulturanalys bör kvarstå som en egen myndighet.
I sitt nuvarande uppdrag har Kulturanalys ett uppdrag att sprida kunskap, erfarenheter och resultat från sin verksamhet till andra myndigheter och intressenter. Svensk Scenkonst understryker att detta spridningsuppdrag är viktigt och bör kvarstå. Analysmyndigheten bör även analysera och utvärdera statens egen roll och agerande inom kulturområdet.
Remissvaret i sin helhet finns här.