Anförande av Svensk Scenkonsts VD, Mikael Brännvall. 

Scenkonstens båda omställningsavtal är unika och anpassade utifrån branschens särskilda förutsättningar. Vi var först ut med att redan 2016 erbjuda rejäl hjälp till frivillig karriärväxling på svensk arbetsmarknad och vårt SOK-avtal ger fortfarande det i särklass mest omfattande stödet. Fungerar SOK-avtalet som avtalsparterna tänkte sig? Vad får anställda att vilja ställa om? Hur påverkas de konstnärliga verksamheterna om den frivilliga omställningen sker för sent?

Medverkande:
Liselotte Klinth, verksamhetschef SOK, Christine Strindberg, förhandlingschef, Fackförbundet Scen & Film Gunnar Jönsson, förbundsordförande, SYMF, Ronald Hallgren rådgivare och förhandlare, Svensk Scenkonst, Christina Hörnell vd, Malmö Opera, Gunnlaugur Egilsson dansare som ställde om till 3D-grafiker. 

Trots cirkusens långa historia fortsätter den att förnya sig och vara relevant genom att anpassa sig till nya tider och kulturella förändringar. Vad behövs för att ha en levande cirkus i hela Sverige? Vilka utmaningar finns för konstformen framåt?

Medverkande:
Olle Strandberg Collin ordförande, Cirkuscentrum, Viktoria Dalborg  konstnärlig ledare, kompani Giraff, Kajsa Giertz vd, Cirkus Cirkör, Daniel Ojas konstnärlig ledare, Nordcirkus, Kajsa Ravin Generaldirektör Kulturrådet. . 

Ben Evans är projektledare för Europe Beyond Access (EBA). EBA är Europas största och mest inflytelserika gränsöverskridande initiativ som fokuserar på aktivt deltagande från konstnärer med funktionsvariationer inom mainstreamdans och teater. Projektet drivs av 10 ledande institutioner inom dans och scenkonst under ledning av Skånes Dansteater. Hur kan branschen öka deltagandet av konstnärer med funktionsvariationer? Vad händer på området i övriga Europa?

Efterföljande samtal om hur arbetet med att öka antalet konstnärer med funktionsvariationer inom scenkonsten i Sverige.

Medverkande:
Mira Hellenius Martinsson vd, Skånes Dansteater, Eva von Hofsten projektledare för Scen:se, Folkteatern Gävleborg.

Under senare år har samarbeten ökat mellan högre lärosäten och kulturaktörer, något som kulturen haft på dagordningen länge. Samtidigt som samarbeten ökar minskar de estetiska ämnena och antal musik timmar i grund- och gymnasieskolan. Finns det ett samband? Tar de högre utbildningarna ett ansvar för samhällets allmänna bildningsnivå när den grundläggande utbildningen i Sverige inte längre ser bildning som angeläget i skolplanen?

Medverkande:
Anders Fällström rektor, Mittuniversitetet, Mikael Flodström vd, Scenkonst Västernorrland, Vasiliki Tsouplaki (V), kulturpolitisk talesperson, Sara Erlingsdotter regissör och konstnärlig ledare, Catarina Deremar (C) ledamot i riksdagens kulturutskott och kulturpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Det råder bred enighet om att regioner och städer behöver ett levande kulturliv för att invånarna ska vilja bo och verka på en ort. Men kulturen brottas alltmer med höga hyror och ont om lokaler eller lokaler som har en stor underhållsskuld. Hur ska vi gemensamt hitta hållbara lösningar där kultur kan verka i samhället med rimliga hyror i ändamålsenliga lokaler på både nationell, regional och lokal nivå.

Medverkande:
Johan Fryksborn affärschef, Diös Alex Bergström, ordförande i kulturnämnden i Västra Götaland (S), Catarina Deremar kulturpolitisk talesperson (C), Kristina Axén Olin kulturpolitisk talesperson (M)Kitte Wagner vd, Dramaten, Challa Gustavsson vd, Västerbottensteatern.

Enligt Lars Trägårdh är Sveriges självbild präglad av värden som solidaritet, jämlikhet och välfärd, vilket formas av en stark tradition av folkhemstanken och socialdemokratin. Hur påverkas denna självbild av ett NATO-inträde? Kommer inträdet att påverka kulturens uttryck?

Charlie Caper, magiker och high tech-artist. 

Barns och ungas kulturbruk lyfts fram som centrala områden för kulturpolitiken, och betonas att grunden för kulturvanor läggs redan i tidig ålder. Trots politiska ambitioner visar statistiken på begränsat deltagande. Den snabba förändringen i barns och ungas kulturvanor beror till stor del på den växande digitaliseringen, vilket statistiken har svårt att fånga. Grunden för våra kulturvanor skapas i tidig ålder. Hur kan kulturen nå unga? Vad behövs för att skolan ska kunna vara plattformen för tillgängliggörande av kultur?

Medverkande:
Jenny Johannisson Utredare, analytiker, ställföreträdande myndighetschef, Karin Helander professor i teatervetenskap och lärare vid Centrum för barnkulturforskning, Lucas Svärd (KDU), Noa Samenius (MUF), Alexander Jejlid, Ung Vänster, Nils Lindberg, SSU. 

I en tid av strama offentliga budgetar står kulturen inför flera utmaningar när det gäller finansiering. Minskade anslag från stat, regioner och kommuner innebär att många kulturella institutioner och projekt måste hitta alternativa sätt att finansiera sin verksamhet. Kan dessa utmaningar mötas med innovativa lösningar och samarbeten mellan olika sektorer i samhälle?

Medverkande:
Theodor Ringborg konstnärlig ledare, Konsthallen i Tornedalen, Oliver Dogo vd, Handelskammaren Mittsverige, Evelina Rydeker (MP) kommunalråd i Luleå, Kristina Axén Olin (M) kulturpolitisk talesperson, Anna Efraimsson teaterchef, MDT (Stiftelsen Moderna Dansteatern). 

I oroliga tider spelar kulturen en avgörande roll som ett sammanhållande kitt i samhället. Genom sin förmåga att uttrycka och reflektera över mänskliga erfarenheter och känslor har kulturen en unik förmåga att ena och stödja människor genom svåra perioder. Kulturen kan bidra till att bygga ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle. Har vår självbild förändrats med ett NATO inträde? Påverkar inträdet kulturens uttryck? Ska kulturen på ett mer strukturerat sätt stötta samhället i kris och oro? 

Medverkande:
Marita Ljung landshövding i Jämtlands län, Johan Hegardt docent i arkeologi, kulturhistoriker och författare, Christina Björklund vd, Göteborgsoperan.

Medverkande: 
Hedda Krausz Sjögren, vd, Colombine, Henrik Johansson bitr. teaterchef Östgötateatern.