Trots sin långa historia är dansen relativt ung som område inom kulturpolitiken. Den står därför utanför en stor del av den kulturella infrastruktur som byggdes upp under senare delen av 1900-talet.

Dansen är ett dynamiskt konstområde i stark utveckling och med en växande publik. Men avsaknaden av strukturer äventyrar såväl kontinuitet som fortsatt förnyelse och återväxt. Det finns också hinder för att dansen ska kunna möta en stor potentiell publik som finns i alla åldrar runt om i landet.

Svensk Scenkonst och en rad andra aktörer uppmanar i en skrivelse Kulturminister Parisa Liljestrand att bjuda in till ett brett och öppet samtal om dansområdet behov och vilka åtgärder som skulle kunna främja dess utveckling på bästa sätt.

Skrivelsen i sin helhet finns här.