Kollektivavtal innebär att det råder fredsplikt; under tiden avtalet är giltigt. Det vill säga att parterna inte kan vidta stridsåtgärder. Det är ett av syftet med att träffa kollektivavtal men även att parterna är bundna av det villkor som fram förhandlats.

Trots fredsplikten kan dock parterna vidta sympatiåtgärder Det betyder att stridsåtgärder ger till stöd för en avtalspart som inte omfattas av fredsplikt och som själv har vidtagit stridsåtgärder. 

När ett avtal löpt ut eller sagts upp utan att parterna tecknat ett nytt råder avtalslöst tillstånd och med det finns ingen fredsplikt. Tecknas inte något nytt avtal mellan parterna och de därmed inte kommer överens kan de besluta om att vidta stridsåtgärder. 

Reglerat i lag när en stridsåtgärd får ske 

Hur en konflikt går till och när det kan vara aktuellt regleras i medbestämmande lagen (MBL). Om en part genomför stridsåtgärd trots fredsplikt är det en olovlig stridsåtgärd och är förenat med skadestånd. 

Den andra parten måste förvarnas

Innan en stridsåtgärd vidtas måste motparten förvarnas genom ett varsel. Statliga Medlingsinstitutet (MI) måste samtidigt varslas. Varsel till MI måste ske sju arbetsdagar innan stridsåtgärden är tänkt att träda i kraft. MI har rätt att skjuta upp stridsåtgärd i högst 14 dagar. 

Vanliga stridsåtgärder 

Facket vidtar oftast strejk som stridsåtgärd. Det innebär att arbetstagarna vägrar att arbeta. Ett annat ord för strejk är arbetsnedläggelse. I det fall arbetstagarna går ut i strejk uta