Vilken relation har du själv till kulturen?

- Jag är väl en normal kulturkonsument, som tycker mycket om att ta del av musik, film, teater, konst, litteratur. Jag tycker om att imponeras av kulturutövare som är skickliga på att berätta och uttrycka sig med sina kroppar, sina röster, sitt språk. Eftersom jag arbetar med stads- och platsutveckling är jag också särskilt intresserad av hur man på olika platser lyckas berätta om den egna platsen, den egna staden. Hur historiska och kulturella uttryck kan ges utrymme och fördjupa upplevelsen av den gemensamma miljön.

Stadsutveckling handlar till stor del om att väga samman och förena olika intressen och behov. Finns det intressekonflikter mellan kulturens plats och andra värden i samhällsplaneringen? Och i så fall, vad är nyckeln för att lösa dem?

- I snacksammanhang är det lätt att komma överens om hur viktig kulturen är i stadsutvecklingen. Sen, när saker ska hända i verkligheten, är det ju klurigare. Helt uppenbart finns det målkonflikter mellan olika värden, inte minst ekonomin. Och jag tror att det är viktigt att inte låtsas som om dessa målkonflikter inte finns, utan hellre tydliggöra dem och lägga dem synligt på bordet. Ingen aktör, offentlig eller privat, kommer gå med på att göra något som uppenbart går emot egenintresset.

Den viktigaste nyckeln som jag känner till för att hantera intressekonflikter är nära samarbete. Det kanske låter klyschigt, men jag har varit med så många gånger i sammanhang där aktörer justerar sitt agerande och sin målbild efter att ha samtalat med andra. Det är ju för att det upplevs som mer ekonomiskt hållbart att vara en av flera som gör en mindre insats för ett värde som alla tycker är viktigt, men som ingen är villig att bära ensam. Men att bygga fungerande samarbetsplattformar där dessa mekanismer fungerar är inte gjort i en handvändning. BID (Business Improvement District) är i det sammanhanget en organisationsform som vi har sett fungerar, både i Sverige och många andra länder.

Kulturens betydelse för en plats attraktivitet är väl dokumenterat. Ändå har kulturverksamheter svårt att hitta eller behålla ändamålsenliga lokaler på många håll. Hur ser man på den utvecklingen inom samhällsbyggnadssektorn?

Nästan alla är överens om betydelsen av kultur i stadsutvecklingen. I teorin, åtminstone. Det finns nog inget utrymme för en övergripande helhetsplanering för hur och var kulturen ska få plats i stadsrummet, utan det handlar om att jobba konkret. Att identifiera de lokaler och områden som finns som kanske inte gärna kan användas på något annat vettigt sätt än som lokal för teater, utställningar eller konsert och ta samtal med aktuell fastighetsägare.

Att identifiera de fastighetsägare som har ekonomisk möjlighet att erbjuda en lokal till en hyra som en kulturutövare klarar att bära. Men också att aktivt identifiera de organisationer för stads- och platsutveckling som finns, såsom BID's till exempel, och ta samtal med dem. Där ett fungerande samarbete och pågående samtal mellan olika aktörer finns på plats kan det finnas fler aktörer som är villiga att bortse från direktavkastningskravet för varje enskilt objekt i vetskap om att de arbetar tillsammans med andra med en gemensam utvecklingsidé för en hel stadsdel.

Vad hoppas du att samtalen under våra branschdagar ska bidra till?

- Jag är glad över att vara inbjuden, jag är glad över att er bransch lyfter dessa frågor och har fångat betydelsen av fungerande organisationer för stads- och platsutveckling , såsom BID, för kulturen. Jag hoppas att dessa dagar ska bidra till ökad och konkretiserad kunskap om verktyg, kalkyler och metoder för att kulturen ska kunna ta större plats i stadsutvecklingen.