I skrivelsen påpekas bland annat att svensk nöjesnäring är mycket hårt drabbad av begränsningarna av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. Sedan mitten av mars har i stort sett all evenemangs- och nöjesproduktion upphört, vilket kan jämföras med ett näringsförbud för hela sektorn, som inkluderar privatteatrar, konserter och turnéer, företagsevenemang, nöjesfält och stadsfestivaler.

Nöjesnäringen har relativt få arrangörerna och producenter. Marginalerna är små och ledtiderna är ofta 6 – 18 månader för att starta en ny produktion, vilket gör det omöjligt att dra igång sektorn med kort varsel, eller att initiera nya projekt utan ett långsiktigt perspektiv. En stor del av biljettförsäljningen till landets teatrar och arenor är också beroende av att människor har möjlighet att resa inom Sverige.

Många yrkeskategorier inom näringen domineras av företagare med enskild firma som inte syns i varselstatistiken och står utanför generella stödåtgärder. Tekniker och administratörer räknas dessutom inte in i den snäva definitionen av ”kulturutövare” och omfattas därför inte av riktade stöd till kultursektorn.

Det är därför viktigt att villkoren för nöjesnäringen tas i beaktande i kommande stödåtgärder, samt i processen med att öppna upp Sverige på ett ansvarsfullt sätt, och att man inte låter stora delarna av de kreativa näringarna fortsätta falla mellan stolarna.

Undertecknare av skrivelsen framhåller vikten av att:

– Samtliga yrkesgrupper och företagsformer inom näringen inkluderas i framtida riktade stödåtgärder.

– Regeringen tar fram offentlig statistik och underlag som visar hur många människor och företag i de kreativa näringarna som drabbas av den pågående krisen, och däri inkluderar samtliga yrkesgrupper som har sin försörjning inom sektorn.

– Nöjesnäringens specifika förutsättningar tas i beaktande när samlingsförbudet justeras, och att sektorn ges ett tydligt planeringsperspektiv inför och under återstart.

Skrivelsen i sin helhet finns här.