
Kultursamverkansutredningen slutbetänkande överlämnat till kulturministern
Den 27 september överlämnade Kultursamverkansutredningen sitt slutbetänkande till regeringen.
När utredningen tillsattes av den tidigare regeringen 2022 var syftet att utveckla modellen så att den i ökad grad skulle bidra till kultur i hela landet och att de nationella kulturpolitiska målen nås.
På onsdagen presenterade regeringens särskilda utredare Mats Svegfors slutbetänkandet ”Kultursamhället – utvecklad samverkan mellan stat, region och kommun”. Där föreslås flera reformer. Bland annat ska kommunerna kunna fördela statsbidrag, genom en ny lag om samverkan mellan stat, region och kommun på kulturområdet. Just kommunernas roll och möjlighet att få fler människor att nås av och utöva kultur är central i betänkandet.
- Kommunerna har närmast till sina medborgare. Där finns skolan, integrationsarbetet och funktionshinderspolitiken. Kulturen behöver ges större utrymme i många av dessa områden, sade regeringens särskilda utredare Mats Svegfors när han presenterade betänkandet.
Krav på konstnärlig frihet ett villkor för statsbidrag
Utredaren föreslår också att det i den nya lagen om samverkan anges vissa villkor för fördelningen av statsbidrag till kulturverksamhet, bland annat att den konstnärliga friheten ska respekteras. Med det menas att kulturellt skapande och kreativa processer ska fredas från politisk styrning. Enligt förslaget får den region eller kommun som väljer att fördela statsbidrag ett särskilt ansvar att dokumentera hur detta gjorts.
Utredaren menar också att de estetiska ämnena i grundskolan och gymnasiet bör tillmätas större vikt än i dag, vilket går hand i hand med Svensk Scenkonsts inställning.
- Skolan är den viktigaste kulturscenen, därför betonar vi i vårt betänkande också att de estetiska ämnena bör återinföras genom hela skolan, även på gymnasiet. Kulturen och de estetiska kunskaperna måste värderas högre än de gör idag, sade Mats Svegfors.