Innehållet har valts ut av två expertgrupper och omfattar områdena litteratur, scenkonst och film, musik, lärdom och sakprosa, lag och rätt, religion, ekonomi, uppfinningar och offentlighet.  

- Kunskap och bildning borde vara en rättighet för alla, oavsett bakgrund eller skola. För oss i kommittén har det varit viktigt med ett brett kulturbegrepp som inte är begränsat till konstarterna men som inkluderar dem, säger kommitténs ordförande professor Lars Trägårdh. 

Kommittén föreslår också att det bildas en ny, fristående stiftelse som bland annat ska sprida kunskap om kulturkanonen, samverka med studieförbund och folkhögskolor samt bidra till regionala och lokala perspektiv. Ytterligare förslag är att kulturkanonen används i läroplaner, läromedel och samhällsorientering för nyanlända. 

Ett stärkt kulturliv kräver stabil och långsiktig finansiering  
Regeringens mål med kulturkanonen är att främja bildning, gemenskap och inkludering genom att lyfta fram referenspunkter som på olika sätt har format Sverige.  

Svensk Scenkonst menar att om konsten på allvar ska bli en sådan kraft, måste kulturen få en starkare roll i skolan och övriga delar av samhället. Det kräver långsiktighet, samverkan och satsningar på kulturens infrastruktur. 

- Kultur kan vara en gemensam referenspunkt som stärker delaktighet, bildning och gemenskap i hela samhället. Men för att det ska bli verklighet behövs en fungerande infrastruktur där skolan, konstnärer, institutioner och fria aktörer ges möjlighet att bidra till att konsten når människor i alla åldrar. Det kräver resurser och ett långsiktigt politiskt ansvarstagande för att säkra tillgången till kultur i hela landet, säger Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall. 

 
Ta del av kommitténs betänkande “En kulturkanon för Sverige”.