Måndagen den 22 september överlämnade regeringen sin budgetproposition för 2026 till riksdagen. Enligt budgetförslaget får varken institutionerna eller den fria professionella scenkonsten några tillskott för löne- och kostnadsökningar. Det innebär i praktiken att det ekonomiska utrymmet för scenkonstens verksamheter försvagas ytterligare.  

Statens anslag till den regionala kulturen genom Kultursamverkansmodellen minskar i regeringens budgetförslag. Det ställer högre krav på kommuner och regioner att bidra till ett bibehållet kulturliv så att människor i hela landet har god tillgång till kulturupplevelser. 

- I tider av ekonomiska svårigheter är det särskilt viktigt att människor kan uppleva och utöva kultur på lika villkor, inte minst barn och unga. Det kräver en stabil offentlig finansiering. Vi hade önskat att det avspeglades tydligare i anslagen till scenkonsten, säger Svensk Scenkonsts vd Mikael Brännvall.  

- Samhällen med ett fritt och levande kulturliv står bättre rustade att möta en osäker framtid. Konst och kultur kan ge sammanhang, bygga gemenskap och stärka demokratin. I det perspektivet är scenkonsten en grundläggande samhällsresurs och borde därför vara en självklar prioritering i budgeten, fortsätter Mikael Brännvall. 

I budgetpropositionen bekräftar regeringen sin avsikt att införa en intäktsjusterad hyra för Kungliga Operan, Dramaten och tre nationella museer. Det innebär att arbetet med att avveckla kostnadshyresmodellen nu konkretiseras, vilket är ett viktigt steg mot ett mer långsiktigt hållbart system för lokalhyror inom kulturområdet. 

- Det är glädjande att regeringen nu tydliggör att intäktsjusterad hyra ska gälla för nationalscenerna. Reformen innebär ett viktigt steg mot ett mer rimligt och hållbart hyressystem för våra nationella kulturinstitutioner, säger Mikael Brännvall, vd för Svensk Scenkonst. 

Även om dagens besked från regeringen endast gäller fem nationella institutioner är hyresfrågan högst relevant för stora delar av scenkonstområdet. Många verksamheter, inte minst inom det fria kulturlivet, som hyr sina lokaler från stat, region eller kommun, har betydande svårigheter med hyresmodeller som driver upp kostnaderna utan att anslagen följer med. 

– Vi hoppas att den nya modellen för nationalscenerna blir framgångsrik och kan bli en förebild för fler delar av kulturområdet. Rimliga och förutsägbara hyressystem är avgörande för att långsiktigt säkra scenkonstens närvaro och kvalitet i hela landet, avslutar Mikael Brännvall. 

Läs kulturbudgetpropositionen här.