Förhandlingsrätt och förhandlingsskyldighet

När en part har förhandlingsrätt har motparten förhandlingsskyldighet, vilken innebär att inställa sig till förhandlingen, föra fram sina ståndpunkter på ett konstruktivt sätt och även att lyssna in motpartens argument.

Olika typer av förhandlingar

Förhandlingar enligt 10 § MBL kan vara av två slag:

1. Tvisteförhandling: rättstvister mellan parter som slutligen kan avgöras av domstol eller skiljenämnd, det vill säga svaret på tvisten går att finna i lag eller avtal,
2. Intresseförhandling: intressetvister som avgörs av parternas respektive argument, typexemplet är att en facklig organisation begär förhandling i syfte att få arbetsgivaren att teckna kollektivavtal. Svaret på denna typ av tvist finns inte i lag eller avtal.

Exempel på förhandlingar enligt 10 § MBL kan vara förhandling om olika typer av brott mot lag eller kollektivavtal.

För en enskild arbetsgivare är det givetvis förhandling om rättstvister som aktualiseras i första hand. Intressetvist kan det bli fråga om när någondera parten kallar till förhandling för att få till stånd exempelvis ett lokalt samverkans- eller arbetstidsavtal.

Dessa förhandlingstyper omfattas inte av samverkansavtalet.

Härutöver finns även medbestämmandeförhandling. Det är sådan förhandling som en arbetsgivare måste kalla till inför ett beslut som ligger inom arbetsgivarens ensidiga beslutande rätt. Formellt sett kallas det primärförhandling och regleras i 11 § MBL. Den typen av förhandling omfattas av samverkansa