Stram kulturbudget slår hårt mot scenkonsten
Torsdagen den 19 september överlämnade regeringen sin budgetproposition för 2025 till riksdagen. I propositionen får kulturen 9,3 miljarder kronor, cirka 23 miljoner mer än i budgeten för 2024. I realiteten innebär dock budgetbeskedet ett minskat ekonomiskt utrymme för kulturen, eftersom stora delar av budgeten inte omfattar pris- och löneuppräkning. Dessutom minskar kulturbudgetens andel av den totala statsbudgeten från 0,67 procent 2024 till 0,65 procent 2025.
Den regionala scenkonsten, som finansieras genom kultursamverkansmodellen och de nationella scenerna får inte några uppräkningar, inte heller den fria sektorn. Dramaten får dock en viss kompensation för höga hyreskostnader och Kungliga Operan får ett tillskott som är relaterat till den kommande renoveringen operabyggnaden.
- Den strama kulturbudgeten slår hårt mot hela den offentligt finansierade scenkonsten. Uteblivna statliga anslagsuppräkningar för institutionerna och det fria kulturlivet innebär i praktiken att det krävs betydande neddragningar varje år för att täcka inflation, hyreshöjningar och lönekostnadsökningar. Det är mycket problematiskt och leder till ett minskat och mindre varierat kulturutbud. Ytterst är det publiken som drabbas, säger Svensk Scenkonst vd Mikael Brännvall.
Skapande skola får 226 miljoner kronor 2025 vilket är en ökning med 50 miljoner kronor jämfört med föregående år.
Efter kritiska remissyttranden väljer regeringen att inte slå ihop Kulturrådet och Konstnärsnämnden.
- Det är glädjande att regeringen lyssnade på oss och andra remissinstanser som är kritiska till förslaget om en sammanslagning. Som självständig myndighet har Konstnärsnämnden goda möjligheter att fortsatt arbeta för att möjliggöra konstnärligt skapande. Det handlar både om effektivitet i statsförvaltningen och om trovärdighet i myndighetsutövningen. Stöd till konstnärer respektive producerande verksamheter hanteras bäst i skilda organisationer, säger Mikael Brännvall.
Läs kulturbudgetpropositionen här.