• Kontakt
  • Kalendarium
  • In English
  • Pressrum

 Foto: Sveriges Radio
Foto: Sveriges Radio

Musikens vingar

Operahus och musikalteatrar lockar stor publik. Den klassiska operarepertoaren uppdateras ständigt regimässigt och en renässans för Wagners operor i nutida dräkt har kunnat iakttas de senaste decennierna. Nykomponerade operor är dyrbara sällsyntheter och bara några få finner nåd inför publik och kritik, vilket ställer krav på mod i operahusen. Den utveckling av scenkonst för alla sinnen som syns på teaterns alla spelplatser har också utvecklat musikteatern. Dagens sångare måste vara goda skådespelare och plastiska därtill, som den dansande operakören i Stockholm i Mats Eks Orphée.

Musikalreptertoaren domineras av stora, äldre succéer från Broadway och Westend, med några få helt nya tillskott som Benny Anderssons och Björn Ulvaeus Kristina från Duvemåla. Direktsända operaföreställningar som visas live på bio från världens mest prestigefyllda scener har blivit en stor publikframgång – för hur länge kan man bara gissa. Liksom om det påverkar repertoaren i Sverige mot publikmässigt säkrare men också mer konventionella satsningar.

Musiklivet vid orkesterföreningar och konserthus vilar som en stilla ö i ett hav av snabba förändringar. Det lyssnande som kan kallas ”naket” och är helt oillustrerat lockar allt färre, vilket genererar krympta anslag och en mer försiktig repertoar. Samtidigt har rockkonserter och andra stora musikevenemang blivit scenkonst med komplicerade ljus- och rökeffekter. All världens musik finns att ladda ner rakt in i örat med de mest virtuosa artister och ensembler – en lokal eller till och med nationell orkester kan ha svårt att mäta sig med det yppersta. De musikaliska genrernas hierarki har plattats ut och den klassiska musiken har inte längre en oomtvistad position som det högsta och bästa. Pessimistiska siare menar att den klassiska musikkulturen spelat ut sin roll, men operaintresset är större på 2000-talet än på mycket länge. De största symfoniorkestrarna i landet håller hög internationell nivå och har stora konstnärliga framgångar, och publiken trängs vid konserter av klassiska körverk i landets kyrkor. Den omfattande körkulturen i Sverige är också en brygga mellan folkligt musicerande och konstmusiken som inte ser ut att svikta än på länge. 

Svensk Scenkonst har sedan starten organiserat orkesterföreningar, konserthus, operahus och även underhållningsföretag. Stockholmsoperan hör till grundarna och snart anslöt Stockholms Konserthus, Göteborgs Lyriska Teater (föregångare till Göteborgs-operan) och orkesterföreningarna i Norrköping och Gävle. Sveriges Radios symfoniorkester och Rikskonserter har varit med sedan 1960-talet, då ett riksavtal för musiker var en stor förhandlingsfråga, liksom olika STIM-avtal. 

Strukturella förändringar i samhället har skapat vågrörelser in i Svensk Scenkonst, som runt mitten av 80-talet fick nästan dubbelt så många musiker att förhandla fram löneavtal med, i harmoni med kollektivavtalen. Den gamla militärmusiken, som redan på tidigt 70-tal omstöpts till Regionmusiken, omstrukturerades nu till Länsmusiken under sent 80-tal, och kom att spela en stor roll inom Svensk Scenkonst. När de gamla militärmusikerna gått i pension rekryterades nya musiker, oftast med musikhögskoleutbildningar och från blåsensembler övergick inriktningen alltmer till att bli symfonisk med stråkbesättning. Länsmusiken blev också en bas för operaensembler som i Karlstad eller i Umeås Norrlandsoperan.

Den kommunala musikskolan byggdes ut under 1980-talet och har haft stor betydelse för barn och ungdom och i sin förlängning för hela musikbranschen. Ofta har kända musikartister hänvisat till den kommunala musikskolan som förklaringen till ”det svenska musikundret”. Under 1980-talet och därefter har också byggts nya konserthus i Gävle, Kalmar, Örebro, Växjö, Norrköping, Jönköping, Linköping och Umeå som starkt bidragit till att trygga ett offentligt musikliv.

Rikskonserter lades ner 2011 och det nyinrättade Statens Musikverk har numera ansvar för delar av den gamla verksamheten. Länsmusiken i landets olika delar har ibland också fått ny roll, men av de ”gamla” Riksstrukturerna inom scenkonsten är idag bara Riksteatern kvar, också den med starkt förändrad inriktning.

 

Dela:
  • Postadress

    Box 1778
    111 87 Stockholm

    Besöksadress
    Birger Jarlsgatan 39 1tr

    Kontakt
    Telefon: 08-440 83 70
    Fax: 08-440 83 89
    Mail:  info@svenskscenkonst.se

  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev

  • Sök på sajten

    Sök

    Följ oss på

    Följ Svensk Scenkonst
  • Om sajten

    Copyright © Svensk Scenkonst 2019
    Producerad av Sajtkonsulterna