• Kontakt
  • Kalendarium
  • In English
  • Pressrum

 Foto: Lesley Leslie-Spinks
Foto: Lesley Leslie-Spinks

80-tal - Dansboom

Om 70-talet var teaterns decennium för stora och små, med samhällsengagemang, estetisk mångfald och kvalitet, kom 80-talet att bli dansens rekordår. Fria danskompanier bildades, turnerade och mötte en ofta yngre publik än teaterns. Medan Rubicon dansade i stretchfrotté på trapporna till konsthallen i Göteborg och Efva Lilja drog ut med platsspecifika verk i Stockholms plaskdammar, kunde en outsider som Per Jonsson efter succén Schakt 1983 stiga rakt in i operahuset i Stockholm med flera stora och spektakulära helaftonsproduktioner. Mats Ek öppnade dialog med kulturarvet när han skapade sina nytolkningar av klassiska balettverk som Giselle 1982 och Svansjön 1987. Hans många produktioner tolkade av Cullbergbaletten blev världsberömda och internationellt efterfrågade.

Den samtida dansen började på allvar ta plats och den hade en stor och intresserad publik. När Dansens Hus i Stockholm skapades 1991 i det som tidigare var Stockholms Stadsteaters lokaler svarade det mot ett växande behov av en stor scen för gästspel, en nödvändig länk för det internationella danslivet.

För ett land som Sverige, beläget i utkanten av en kontinent, har kultur och konstliv till stor del alltid varit en importvara. Också andra halvan av 1900-talet har präglats av vågor som vällt in från Europa och USA, dramatik har översatts, regissörer, koreografer och dirigenter gästarbetat, men framför allt har svenska konstnärer från scenernas olika konstområden studerat, arbetat eller rest och inspirerats i andra länder.

Den tyska teaterns inflytande blev på nytt betydande under 1980-talet med regissörer som Peter Stein, men framförallt dansteaterns Pina Bausch. Två franska scener kom att sätta djupa avtryck i Sverige: Peter Brooks nyenkla iscensättningar på Bouffes du Nord och Ariane Mnouchkines asiatiskt inspirerade högteatrala arbete. Båda hade valt att arbeta utanför teaterhusen och Mnouchkines och Théâtre du Soleils f d krutfabriks stora verkstadslängor inspirerade lika mycket som spelstil och musikens totala integrerande i en hel uppsättning.

Regissören Peter Oskarson från frigruppteaterns mylla blev teaterchef vid Gävleborgs Folkteater och en stort anlagd föreställning med folkmusik, dans och masker i Iggesunds nedlagda järnbruk blev en vittomtalad attraktion baserad på Olof Högbergs Den stora vreden 1988. I Stockholm blev en mekanisk verkstad spelplats för Orionteatern, i Göteborg blev industrilokaler på Hisingen till Backa teater, Göteborgs Stadsteaters filialscen för ung publik – råa, inspirerande fula lokaler blev del av en bildstark totalteaterkonst.

1980-talet är också en tid för ny svensk dramatik. Staffan Göthes svit om familjen Cervieng med La Strada del Amore 1985 och en Uppstoppad hund året därpå spelades på många scener, Per Olov Enquists Tribadernas natt kom redan 1975 och Från regnormarnas liv 1981 och I lodjurets timma 1988 blev också internationellt kända. Men den dramatiker som dominerade var Lars Norén med Natten är dagens mor 1982 och Kaos är granne med Gud 1983 – pjäser som fått många tolkningar genom åren på landets scener och också spelats i många andra länder, framförallt i Europa.

 

Teatrarnas Riksförbund går sin egen väg

Efter långa och stormiga diskussioner lämnade Teatrarnas Riksförbund HAO och därigenom arbetsgivarorganisationen SAF 1984. En avgörande faktor var att SAF drev en politik för en sänkning av det statliga stödet till kulturområdet. Efter en utredning beslutades att Teatrarnas Riksförbund inte skulle tillhöra någon huvudorganisation utan bli självständig.

I slutet av 80-talet görs en statlig utredning om att införa moms på teater- och konsertbiljetter.

Teatrarnas Riksförbund har i början av 80-talet över 50 medlemmar, sedan även riksteaterföreningarna anslutits. I slutet av 80-talet är antalet medlemmar 85.

Sponsring diskuteras som en möjlig alternativ källa då offentliga anslag krymper.

Orkestermusikerna lämnar
Musikerförbundet och startar ett eget förbund, Sveriges Yrkesmusikerförbund.

Under 80-talet förändras TV-marknaden med satellit TV, betal TV, SR skriver avtal med Copyswede och öppnar upp videomarknaden. Detta innebär nya frågeställningar att hantera för Teatrarnas Riksförbund.

Regionmusiken blir Länsmusiken, oftast som regionala stiftelser eller förvaltningar med regionala huvudmän. Teatrarnas Riksförbund
involveras i övertagandeförhandlingar. Länsmusiken ingår i Riksavtalet på musiksidan.

I slutet av 80-talet införs ersättning för obekväm arbetstid (OB) samt instrumentersättning till musiker.

Dela:
  • Postadress

    Box 1778
    111 87 Stockholm

    Besöksadress
    Birger Jarlsgatan 39 1tr

    Kontakt
    Telefon: 08-440 83 70
    Fax: 08-440 83 89
    Mail:  info@svenskscenkonst.se

  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev

  • Sök på sajten

    Sök

    Följ oss på

    Följ Svensk Scenkonst
  • Om sajten

    Copyright © Svensk Scenkonst 2019
    Producerad av Sajtkonsulterna