• Kontakt
  • Kalendarium
  • In English
  • Pressrum

 Foto: André Lafolie
Foto: André Lafolie

70-tal - Fria grupper, fria barn

Kulturfrågorna sorterade fram till 1970-talet under ecklesiastikdepartementet, som hade ansvar för skola, kyrka och kultur. Det var först under 1970-talet som ett särskilt kulturpolitiskt program växte fram genom den statliga parlamentariska utredningen Statens Kulturråd som bildats redan 1968. KSF, Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening och KLYS, Konstnärliga Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, verkade intensivt för bättre kännedom bland politiker för konst och kultur samt de många konstnärliga yrkesgruppernas arbetsvillkor. 1974 lades så ”kulturproppen” fram, ett förslag från den socialdemokratiska regeringen på en statlig kulturpolitik, som antogs av en enig riksdag. Ambitionerna var höga, men det skulle visa sig att budgeten ofta var alltför modest för att genomföra drömmarna om kvalitetskulturens spridning. 

Stockholms stadsteater fick 1969 en ny teaterchef, Vivica Bandler, och här bjöds en nuets teater för de många, som Jösses flickor! 1974 av Margareta Garpe och Suzanne Osten. Under 1960-talet hade teatrarna ofta satt upp någon produktion för barn, men 1970-talet engagerade sig intensivt i de yngstas villkor och Suzanne Osten fick arbeta med en egen scen och ensemble med Unga Klara vid Stockholms Stadsteater. Pjäsen Medeas barn (1975) av Suzanne Osten och Per Lysander vred Euripides drama så att det blev ett skilsmässodrama sett ur barnens perspektiv. Osten blev en stark förebild för de nya teatergrupper som vände sig till en barnpublik, och hon hör också till de svenska scenkonstnärer som fått ryktbarhet utanför Sverige. 

De fria grupperna hade sitt säkraste kapital i kreativitet och entusiasm. De arbetade helt utanför de stora institutionerna och tog ett stort ansvar för teatern för barn och unga. Inne på scenkonsternas institutioner infördes, som inom hela det svenska arbetslivet, lagen om anställningsskydd, LAS, och regler för medbestämmande och arbetarskydd. Revoltårens gnistregn landade i strukturer som inte var okomplicerade för konstnärliga verksamheter, men som grundligt förändrade yrkeslivet för skådespelare, dansare eller musiker. Tankarna om trygga anställningar och rimliga arbetsvillkor för ”gycklarna” innebar också ett förstadium till ett system där anställningsformerna på scenkonstområdet till stor del förändrades.

 

Arbetsrättens årtionde

Den nya kulturpolitiken leder till att nya landstingsägda teatrar växer fram, i flera fall skapade ur stationära grupper inom Riksteatern. De nya teatrarna organiseras som självständiga stiftelser eller i landstingets förvaltning och blir medlemmar i Teatrarnas Riksförbund.

Svenska Filminstitutet, där Harry Schein är chef, och filmproducentföreningen blir medlemmar.

Under 70-talet sker stora förändringar inom arbetsrätten, för att förstärka anställningsskyddet och arbetstagarnas inflytande. Staten lagstiftar i frågor som tidigare hanterats av parterna. Bland de viktigaste lagarna finns lagen om anställningsskydd (LAS 1974), lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML 1974) och lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL 1976). I slutet av 70-talet införs en ny arbetsmiljölag.

LAS bestämmelser om tillsvidareanställning gällde också scenkonstinstitutionernas konstnärliga personal, en väsentlig förändring i en bransch där ettårskontrakt varit den högst formella anställningstryggheten. Parterna såg behovet av fortsatt branschanpassade lösningar och utnyttjade lagens disposivitet. Tillsvidareanställningar för teateranställda efter tre till fyra års visstidsanställning genomfördes och artisterna fick möjlighet till tjänstledighet.

MBL hanterades genom så kallade medbestämmandedelegationer på varje arbetsplats. Avtal träffades om hur lagens krav på inflytande såväl lokalt som centralt skulle hanteras.

På teaterområdet hanterade man 76 olika kollektivavtal och behovet av mer övergripande riksavtal diskuterades.

Teatrarnas Riksförbund tecknar samarbetsavtal med Landstingsförbundet avseende förvaltningsdrivna scenkonstverksamheter.

1971 övergår Militärmusiken till att bli den statliga myndigheten Regionmusiken.

Dela:
  • Postadress

    Box 1778
    111 87 Stockholm

    Besöksadress
    Birger Jarlsgatan 39 1tr

    Kontakt
    Telefon: 08-440 83 70
    Fax: 08-440 83 89
    Mail:  info@svenskscenkonst.se

  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev

  • Sök på sajten

    Sök

    Följ oss på

    Följ Svensk Scenkonst
  • Om sajten

    Copyright © Svensk Scenkonst 2019
    Producerad av Sajtkonsulterna