• Kontakt
  • Kalendarium
  • In English
  • Pressrum

 Foto: Werner Goldbach
Foto: Werner Goldbach

60-tal - Organisering och uppbrott

Efterkrigstiden övergick i kallt krig, men det hettade i världen utanför Europa. En ny världsordning började ta form när de delar av världen som varit kolonialiserade av europeiska länder blev självständiga. Priset för friheten var ofta högt och stora delar av den gamla världen välkomnade och stötte den nya världen av fria och jämlika länder.

Uppbrotten blev många och den generation svenskar som vuxit upp närda av Pippi Långstrump litade inte på gamla auktoriteter och ifrågasatte de långa avstånden inom de demokratiska institutionerna. Att bryta upp, bryta sig ut och bygga nya strukturer var 1960-talets melodi och aktionsgrupper, musikgrupper, teatergrupper och alternativa strukturer dök upp inom samhällets alla verksamheter. Musikgruppen Mascots hade anlitats på Dramaten och tillsammans med några skådespelare skapades nu en ny teatergrupp NJA, Norrbottens Jernverk AB, som 1969 skildrade den stora ”vilda” gruvstrejken, där gruvarbetarna trotsade sitt fackförbund. Gruppen bytte namn till Fria Proteatern och blev en av många nya, fria teatergrupper.

Men också på institutionsteatrarna fanns det lust och behov av nytänkande. Dramatens teaterchef på 1960-talet, Ingmar Bergman, satte upp Büchners Woyzeck på teaterns stora scen omgjord till arenateater. Öppna repetitioner och biljetter till enhetspris bjöd in en ung och ny publik. Stockholm fick till slut, 1960, en stadsteater, provisoriskt inrymd i nybyggda Folkets hus. Till 60-talets paradigmskifte hör genombrottet för en ungdomskultur. Beatles befriade unga män från hatt och slips, medan p-pillret gav unga kvinnor en helt ny frihet.

En allt större publik använde allt mer konst och kultur i sin vardag: musik, medier, film, dans, teater. Det första fria danskompaniet, Cullbergbaletten bildades 1967, och gjorde det möjligt för en publik på små orter att se samtida högkvalitativ danskonst som aldrig förr. Stora förändringar av scenkonsternas organisation var att vänta.

Revoltåret 1968 bildades Rikskonserter, men en landsomspännande struktur för musiklivet hade diskuterats redan på 1930-talet då Riksteatern bildades. Från en försöksverksamhet i fem län i början av 60-talet, byggdes nu en organisation med distriktskontor i hela landet. Decentralisering var en bärande tanke. Teatrarnas Riksförbund fick under 60-talet en tillströmning från musiklivets institutioner och ett riksavtal för musiker var ett önskemål. Sveriges Radios orkester blev medlem och tiden präglades av idéer om kulturell rättvisa som skulle säkras av nationella, stora strukturer på samma sätt som arbetslivet präglades av på arbetsgivarsidan SAF, som Teatrarnas Riksförbund tillhörde, och på den andra sidan LO med Musikerförbundet och TCO, där bland andra Teaterförbundet ingick.

 

Musiklivet tar plats

Orkestrarna i Göteborg och Stockholm blir medlemmar i Teatrarnas Riksförbund. Rikskonserter blir också medlem och i slutet av 60-talet har Teatrarnas Riksförbund 40 medlemmar.

En orkestersektion bildas med önskemål om riksavtal för musikområdet. I slutet av 60-talet realiseras önskemålet om riksavtal med Musikerförbundet och där ingår även de orkestrar som tidigare organiserats genom avtal med Teaterförbundet eller enskilt förhandlat genom respektive ägarkommun.

1968 ansluter sig Teatrarnas Riksförbund till Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). Musikerförbundet, som förutom orkestrarna även organiserar scenteknikområdet och dansare, tillhör LO. Härigenom får man från 60-talets slut förhålla sig till den centrala lönesamordningen som omfattade hela det privata arbetarområdet.

Under 60-talet börjar frågor som rör utbildning dyka upp på agendan. Årsmötet 1965 konstaterar att Teatrarnas Riksförbund arbetar lika mycket med kultur- och utbildningsfrågor som med avtalsfrågor.

STIM begär mot slutet av 60-talet procentuell del av biljettintäkterna, vilket realiseras.

Statens Kulturråd tillsätts som en utredning 1968 för att utreda statens samordnade ansvar för kulturområdet. Utredningen ligger till grund för propositionen 1974.

Dela:
  • Postadress

    Box 1778
    111 87 Stockholm

    Besöksadress
    Birger Jarlsgatan 39 1tr

    Kontakt
    Telefon: 08-440 83 70
    Fax: 08-440 83 89
    Mail:  info@svenskscenkonst.se

  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev

  • Sök på sajten

    Sök

    Följ oss på

    Följ Svensk Scenkonst
  • Om sajten

    Copyright © Svensk Scenkonst 2019
    Producerad av Sajtkonsulterna