• Kontakt
  • Kalendarium
  • In English
  • Pressrum

 Foto: Sven Järlås
Foto: Sven Järlås

40-tal - Folkhemsbygge

Europa och stora delar av världen var i krig, men i neutrala Sverige försökte man leva som vanligt. Idéer om en folkteater och om att få de kungliga scenerna ”att träda ut ur sin isolering” hade vuxit sig starka. Riksteatern hade bildats redan 1934 och hade under sina första tio år kunnat ge 5 000 föreställningar från Ystad till Kiruna. Fältteatern kom igång ett halvt år efter krigsutbrottet och bjöd med hjälp av Riksteatern både underhållning och seriös dramatik. Vilhelm Mobergs motståndsdrama Rid i natt spelades för inkallade soldater, och föreställningen avslutades med nationalsången, Du gamla, du fria.

Samtidigt var trycket från Nazityskland starkt mot Sverige och en kulturinstitution som Dramaten under Pauline Brunius ledning. 1941 reste Dramaten på gästspel till Berlin med August Strindbergs pjäs Gustav Vasa – om av tyskvänlighet eller försiktighet efter en direkt tysk uppmaning är ännu inte slutdiskuterat.
Skådebanan, Riksteatern och arbetet för en folkteater återspeglar tidens syn på vikten av att bredda teaterpubliken och att nå de många. ”Det är på ett alldeles särskilt sätt stimulerande och intressant att få spela för den nya stora publiken ute i landet, de kultiverade arbetarna i brukssamhällena till exempel, som tar emot teatern på ett annat sätt än den vanliga indifferenta publiken” ansåg skådespelerskan Karin Kavli.

Men den ”vanliga” publiken kunde också möta underhållning sådan som KarlGerhards under krigsåren. Den unga dansösen Birgit Cullberg började koreografera för revyerna och hennes satiriska stycke Kulturpropaganda 1942 väckte uppmärksamhet för sin kritik av auktoritetstro och hakkorset som symbol. 

Modernismens nätverk hade klippts sönder av nazismen och kriget, men började lappas samman på nytt efter 1945. På svenska scener spelade man ofta i en teatralt förhöjd realism, där röst och talteknik värderades högt. Men en ung Alf Sjöberg engagerade sig i nyskriven dramatik och regisserade Lorcas Blodsbröllop 1944 i samarbete med konstnären Sven X:et Erixson, därefter Sartres Flugorna tillsammans med skulptören Erik Grate. En smal yngling i basker prövade sina vingar på Mäster Olofsgården i Stockholm: Ingmar Bergman.

Teatrarnas Riksförbund bildades 1943 av några privatteatrar, Dramaten, Kungliga Operan och den nystartade Malmö Stadsteater, som mitt i krigstider också fått ett helt nytt teaterhus. Bara fyra år senare var medlemmarna dryga dussinet och bland de tillkomna märktes Göteborgs Stadsteater, stadsteatrarna i Helsingborg och Norrköping-Linköping samt Riksteatern och Folkparkerna. Motparterna Teaterförbundet och Musikerförbundet var inledningsvis snarare intresseorganisationer engagerade i sociala frågor och pensioner.

Arbetsgivarna organiserar sig

Teatrarnas Riksförbund bildas 1943 som riksförbund efter att tidigare ha varit en förening för teatrar i Stockholm. Kungliga Operan, Dramaten, Malmö Stadsteater och några privatteatrar är med från start.

Den då gällande arbetsrätten från 1920- och 30-talet innehöll regler om kollektivavtal och fredsplikt med mera. Anställningsskydd och annan arbetsrätt reglerades inte i lag. Saltsjöbadsavtalet från 1938 påverkade hela den svenska arbetsmarknaden och gick i princip ut på att parterna tog ett gemensamt ansvar för att stridsåtgärder genomfördes under vissa regler och att kollektivavtalsreglering var att föredra framför lagstiftning. Avtalet fick till följd att staten i högre grad lät parterna på arbetsmarknaden avtala om viktiga frågor.
Teaterförbundets sociala sektion tog 1944 namnet Svenska Teaterförbundets fackorganisation och anslöt sig till TCO.

1944 träffade Teatrarnas Riksförbund och Teaterförbundets fackorganisation för första gången överenskommelser om tillämpning av normalkontrakt, först för Göteborgs Stadsteater (minimilönen var 400 kr.), sedan för en rad övriga teatrar.
Det första kollektivavtalet tecknades med Stockholms Film och Teaterarbetarförbund, som främst organiserade den tekniska personalen inom film och teater. Detta var en tid med många strejkvarsel, då deras metod var att nära inpå premiär kräva högre ersättningar.1947 slöt Teatrarnas Riksförbund avtal med Handelns och tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation (HAO), där man fick förhandlingsstöd i de ständiga konflikterna med

Stockholms Film och Teaterarbetarförbund. Man fick sedermera kollektiv-avtal med LO-anslutna Musikerförbundet som konkurrerade ut Stockholms Film och Teaterarbetarförbund.

Dela:
  • Postadress

    Box 1778
    111 87 Stockholm

    Besöksadress
    Birger Jarlsgatan 39 1tr

    Kontakt
    Telefon: 08-440 83 70
    Fax: 08-440 83 89
    Mail:  info@svenskscenkonst.se

  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev

  • Sök på sajten

    Sök

    Följ oss på

    Följ Svensk Scenkonst
  • Om sajten

    Copyright © Svensk Scenkonst 2019
    Producerad av Sajtkonsulterna