• Kontakt
  • Kalendarium
  • In English
  • Pressrum

 Foto: Håkan Larsson
Foto: Håkan Larsson

00-tal: Scenkonst för 2000-talet

Att Teatrarnas Riksförbund bytte namn till Svensk Scenkonst 2003 återspeglar hur hela teater-, dans- och musiklivet förändrats under 1900-talets slut och kring sekelskiftet. Samtidigt som det är ett återvändande till teaterkonsten som den sett ut från antiken till 1800-talets mitt, återspeglar det hur modernismens olika faser sent omsider tagit plats i scenkonsternas verklighet. Ny teknik är sannolikt avgörande för att crossover och hybridformer blivit allt annat än undantag för all publik verksamhet, från rockkonserter för tusenden till dock- och skuggspel i miniformat. Medagerande ljussättning och scenkonst som kommer bildkonsten allt närmare med filmade fonder, projicerade bilder och skuggor kräver omfattande datateknik. Med dataprogrammering kan vad som tidigare varit exklusiva effekter bli scenkonsternas vardag.

Internationella nycirkuskompanier hade gästat Sverige under 1990-talet och redan 1995 bildades Cirkus Cirkör efter fransk-kanadensisk modell. Snart bekräftades synen på nycirkus som ”rumsren” i samarbeten på de största och mest vördnadsbjudande institutionerna. Dansteater omfamnas av många och påverkar också den ”vanliga” teatern på djupet. Mats Eks långa rad dramatiska klassiker för Dramaten, från Racine till Strindberg, med dans som livsbringande komponent har skapat stora succéer och inspirerat till efterföljd.

Frågan om jämställdhet och genusperspektiv har diskuterats sedan 1970-talet, men på 2000-talet försökte man också börja bearbeta den med långsiktiga åtgärder. Svensk Scenkonst tog initiativ till en utbildning för kvinnliga chefer, som genomfördes i samarbete med Teaterförbundet, med gott resultat.

Ett liknande initiativ för musiklivet har tagits 2013. 2000-talet är en tid för genusteorierna att landa i praktiken, med större eller mindre framgång. Frågeställningarna kring hur kön avspeglas på scenen har fått ett stort genomslag, och diskuterats intensivt. Kritiken har varit hård mot eftersläpande manliga hegemonier och synsätt, till exempel vid operahusen. Inte bara jämställdhet ryms inom genusproblematiken utan också könsstereotypernas dominans; med könsbytta roller och crossdressing har problematiken prövats och tänjts på scenerna.

Frågor om etnisk mångfald har haft betydligt svårare att förankras i praktiken trots att musik- och danslivet sedan sekler är internationellt och både kultur- och vardagsliv på 2000-talet globaliserat. Ett barnperspektiv, utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, har haft goda förutsättningar ända sedan 1960-talet, men har fördjupats och problematiserats med tiden. Alltfler av scenernas många yrkeskategorier har idag akademisk utbildning liksom kritikerna, och en akademisk hållning till konstformerna har blivit vanligare. Högskolorna är också på 2000-talet den plats där sceniska former friast kan prövas och undersökas; teaterhusen och de fria kompanierna tvingas hålla hög produktionstakt och hukar under stränga krav från anslagsgivande politiker på lönsamhet och utsålt. En europeisk och demokratisk tradition av samhälleligt stödd kultur är under förändring.

70 år är tre kvarts sekel. Förskjutningar och omvälvningar i samhällsklimat, politiska ideologier och individens syn på sig själv i relation till omvärlden skapar förändrade villkor för arbetslivet och arbetsmarknaden. För konstnärligt arbete skiljer sig omständigheterna ofta från andra yrken, väl synligt i scenkonstfältets sorgebarn, pensionsfrågan. Den är ännu olöst; synen på att undantag inte kan accepteras drabbar onekligen, för att ta ett exempel, yrkesdansare som omöjligen kan dansa till de är 67 år gamla. Arbetsuppgifter saknas inte i framtiden för den som vill värna kulturlivet och dess många aktörer.

Svensk Scenkonst är en arbetsgivarpart, där de flesta av organisationens medlemmar är musik- dans- och teaterhus finansierade med offentliga medel. Den svenska samförståndsmodellen kommer väl till pass, samtidigt som samtidens vilja att klassa konst som ett särintresse är en utmaning. Från att ha varit en renodlad och ganska anonym arbetsgivarorganisation har Svensk Scenkonst blivit mer av en branschorganisation, som deltar i den offentliga debatten tillsammans med andra som organiserar scenkonsternas folk; en engagerad och erfaren talesman med stor tyngd för hela scenkonstfältet.

 

Branschorganisation i en snabbt föränderlig omvärld

Teatrarnas Riksförbund har under 00-talet ett stabilt medlemsantal med drygt 100 medlemmar. Nya medlemmar kommer framförallt från den privata scenkonstsektorn, bland annat större produktionsbolag.

Teatrarnas Riksförbund byter namn till Svensk Scenkonst och fattar beslut om att formellt kallas branschorganisation. Frågor om jämställdhet, pensionslösning och anslagens uppräkningar i relation till löneökningar tar allt större utrymme. Beslut inom andra politikområden än kulturpolitiken får allt större konsekvenser, liksom beslut på EU-nivå.

Arbetstidsavtal, samverkans- och kompetensutvecklingsavtal blir klara i mitten av 00-talet. Man inför enhetliga regler för alla personalkategorier. I mitten av 00-talet införs branschens första lokala löneavtal.

Svensk Scenkonst genomför tillsammans med Teaterförbundet ett chefsprogram för kvinnor som på sikt starkt påverkar jämställdheten bland chefer på teatrarna.

Diskussioner om upphovsrättsliga förfoganden blir allt vanligare. Digitalisering blir en het fråga, Metropolitan Opera sänder via Folkets Hus och Parker.

Branschens pensionssystem, genom SPV, visar sig alltmer omodernt och orättvist. Reformen i det allmänna pensionssystemet i slutet av 90-talet följs av rätten att stanna kvar i arbete till 67 års ålder, ytterligare en förändring som slår hårt mot scenkonstens pensionslösning. Staten vidtar inga åtgärder för att genomföra förändringar för att harmonisera systemen. Under hela 00-talet pågår ett intensivt lobbyarbete mot riksdag och regering för att hitta en hållbar lösning.

Teateralliansen visar sig vara en framgångsrik lösning och under andra hälften av 00-talet bildas motsvarigheterna Dansalliansen och Musikalliansen. Ingen av allianserna kommer dock upp i de anställningsvolymer som branschen skulle behöva.

 

 

 

 

 

Dela:
  • Postadress

    Box 1778
    111 87 Stockholm

    Besöksadress
    Birger Jarlsgatan 39 1tr

    Kontakt
    Telefon: 08-440 83 70
    Fax: 08-440 83 89
    Mail:  info@svenskscenkonst.se

  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev

  • Sök på sajten

    Sök

    Följ oss på

    Följ Svensk Scenkonst
  • Om sajten

    Copyright © Svensk Scenkonst 2019
    Producerad av Sajtkonsulterna