• Kontakt
  • Kalendarium
  • In English
  • Pressrum

Frågor och svar om instrumentlönetillägget

1. Vad är instrumentlönetillägget?

Då Skatteverket per den 31 december 2016 avskaffade schablonavdraget för musiker och sångare, har ett avtal om s k instrumentlönetillägg träffats mellan Svensk Scenkonst å ena sidan och Svenska Musikerförbundet och Symf å andra sidan. Avtalet började gälla den 1 januari 2017 och stipulerar att musiker mot lönetillägg är skyldiga att själva hålla med egna instrument och i förekommande fall stråkar. Musikerna har för detta rätt till ett lönetillägg.

Enligt avtalet ska arbetsgivaren även genom en s k kostnadsersättning ersätta musiker för kostnader knutna till underhåll och förbrukning för de egna instrumenten.

Ifall arbetsgivaren väljer att själv hålla med instrument och stråkar fasas lönetillägget ut enligt punkten 6.

2. Är lönetillägget direkt kopplat till musikerns kostnader?

Nej, lönetillägget ska snarare ses som att arbetsgivaren betalar för ett värde arbetsgivaren får av att den anställde spelar på eget instrument och egna stråkar.

3. Vad är fodraltillägget?

Fodraltillägget påminner om lönetillägget för egna instrument använda i tjänsten, då arbetsgivare endast är skyldig att betala för fodralen när en musiker är i anställning. Fodraltillägget är utformat som ett månatligt tillägg baserat på schablonmässiga bedömningar bl a av vad fodral kostar för respektive instrumentgrupp, fodralens förbrukningstid och dess hållbarhet. Instrumentfodralen ska precis som instrumenten vara av tillfredsställande kvalitet.

Fodraltillägget ska behandlas som lönetillägg i pensions- och lönehänseende. Fodraltillägget är därför varken SOK- eller tjänstepensionspremiegrundande, vilket även inkluderar den avgiftsbestämda individuella ålderspensionen, AIP. Fodraltillägget ligger liksom lönetillägget inte heller till grund för avtalsförsäkringar. Fodraltillägget ska dock i övriga sammanhang, t ex gällande arbetsgivaravgifter och sjuklön, precis som lönetillägget hanteras som lön.

För musiker avlönade med dagersättning ingår fodraltillägget i existerande dagersättning.

Fodraltillägget är gällande från och med den 1 februari 2018.


4. Vilka omfattas av avtalet om instrumentlönetillägg?

Samtliga anställda musiker omfattas, d v s även visstidsanställda musiker. Lönetillägg utgår med procentuell andel i förhållande till anställningens/tjänstledigheters omfattning.
För anställda på kortare tid än en månad är lönetillägg, fodraltillägg, kostnadsersättning och försäkringskostnad inkluderade i dagersättningen.

5. Hur stort lönetillägg har en musiker rätt till och hur fastställs försäkringsvärdet?

I en bilaga till avtalet om instrumentlönetillägg upptas vilka ersättning och vilka takbelopp som gäller för olika kategorier av instrument. Denna ersättningsmodell är betydligt mer schabloniserad än den ersättningsmodellen som gällde t o m den 31 december 2016.

Lönetilläggets storlek är beroende av instrumentens försäkringsvärde. Det aktuella försäkringsvärdet fastställs före den 1 januari 2017, vid nyanställning eller vid nyköp av instrument/stråkar. Om arbetsgivaren och en musiker skulle ha olika uppfattning om värdet, ska arbetsgivarens bekosta en oberoende värdering, varefter denna värdering ligger till grund för lönetilläggets storlek.

Värdet av ett visst instrument ligger fast under anställningstiden. Dock finns ett krav på att instrumentet alltjämt ska vara av tillfredsställande kvalitet för att ersättning ska utgå. Eventuella biinstrument som musiker är skyldiga att inneha hänförs till aktuell instrumentgrupp och ingår i det sammantagna takbelopp som gäller för denna. En enskild överenskommelse (en överenskommelse mellan arbetsgivaren och den enskilde musikern) måste träffas för att rätt till lönetillägg för skrymmande övningsinstrument för hemmabruk ska föreligga.

Om ersättning ska utgå till musiker som spelar på instrument som ägs av tredje part, t ex en stiftelse eller en privatperson, behöver enskild överenskommelse träffas om detta.

6. Kan en musiker som är skyldig att inneha ett flertal instrument tillhöra flera instrumentgrupper?

Ja, så länge det rör sig om egna instrument som omfattas av avtalet finns ingen begränsning i antalet instrumentgrupper en musiker kan tillhöra.

7. Arbetsgivaren vill att en musiker istället ska spela på arbetsgivarens egna instrument, hur gör man?

Arbetsgivaren meddelar musikern om att man avser att hålla med instrument. Rätten till lönetillägg upphör sex månader efter sådant meddelande, under förutsättning att musikern haft rimliga förutsättningar att övergå till spel fullt ut på instrument som arbetsgivaren tillhandahåller.
Värt att notera är att det finns skatterättsliga avskrivningsmöjligheter för av arbetsgivaren införskaffad instrumentpark.

8. Är lönetillägget SOK- eller tjänstepensionspremiegrundande?

Varken lönetillägg, kostnadsersättningar eller andra kostnader knutna till underhåll/förbrukning/försäkring är SOK- eller tjänstepensionspremiegrundande. Detta inkluderar även den avgiftsbestämda individuella ålderspensionen, AIP. Lönetillägg ska dock i övriga sammanhang, t e x gällande arbetsgivaravgifter, hanteras som lön.

9. Hur ska kostnadsersättning för underhåll och förbrukning hanteras?

Kostnader för underhåll och förbrukning för egna instrument ska ersättas enligt lokalt fastställda principer. Kostnaderna för underhåll och förbrukning blir på detta sätt mer en lokal angelägenhet och kostnaden kopplas tydligare till verksamheten istället för till lön. Arbetsgivaren samverkar före beslut med lokal facklig part om sättet på vilket denna s k kostnadsersättning ska utgå. Därefter beslutar arbetsgivaren om de principer som ska gälla. Dessa kan bl a innehålla ett takbelopp för kostnader för underhåll och förbrukning.
Det finns många sätt att administrativt genomföra denna ersättningsmodell. Ett exempel på hur musiker kan ersättas för utlägg mot kvitto enligt av arbetsgivaren beslutade takbelopp finns bifogat. Värt att uppmärksamma musikerna på är att de kan komma att behöva ligga ute med pengar för underhåll och förbrukning.

10. Försäkringsskyldighet och försäkringskostnader?

Den enskilde musikern har en skyldighet att teckna fullvärdeförsäkring för de instrument och stråkar som lönetillägg utgår för. Hur musikern erhåller ersättning för dessa försäkringskostnader beslutas antingen direkt med musikerna (enskild överenskommelse) eller tillsammans med facket (lokal överenskommelse).
Ifall den tecknade försäkringen av någon anledning inte ersätter skador på instrument (sprickor eller mekaniska skador), bör arbetsgivare och musiker i en dialog klargöra vem som är betalningsansvarig. Observera att detta endast gäller om försäkringen är korrekt tecknad och trots detta inte täcker kostnad för skadorna.
Skulle musikern vara sjukskriven eller föräldraledig betalar arbetsgivaren trots detta för tecknad försäkring.

11. Ska kostnadsersättningen för underhåll och förbrukning respektive försäkringskostnader förmånsbeskattas?

Nedanstående skattekonsekvenser av ersättningssystemet är framtagna av PwC på uppdrag av Svensk Scenkonst och är inte fastställda av Skatteverket.

  • de anställda ska inte förmånsbeskattas om arbetsgivaren bekostar förbrukningsmaterial kopplade till instrumenten. Detta oavsett om det är arbetsgivaren som själv köper in förbrukningsmaterialet eller om den anställde köper in förbrukningsmaterialet och erhåller en kostnadsersättning mot uppvisande mot kvitto. Arbetsgivaren betalar inte heller arbetsgivaravgifter på dessa summor.
  • de anställda ska inte förmånsbeskattas om arbetsgivaren bekostar reparation och underhåll av instrument, under förutsättning att kostnaden för detta uppgår till ett mindre belopp. PwC har angett 15 000 kr som ett riktvärde för denna gränsdragning. Arbetsgivaren betalar inte heller arbetsgivaravgifter på dessa summor.
  • den ersättning som musikern erhåller för att täcka sina försäkringskostnader är med stor sannolikhet skattepliktig ersättning. Arbetsgivaren betalar följaktligen arbetsgivaravgifter för dessa summor. PwC har i sin utredning utgått från att just försäkringen är en fullvärdesförsäkring dygnet runt, året om. I den mån man skulle kunna försäkra instrumentet enbart för arbetsgivarens verksamhet eller till exempel övning knutet till enbart denna verksamhet skulle utfallet möjligen vara annorlunda.
  • I många fall kommer alltså kostnaderna för underhåll och förbrukning att vara rena kostnader i verksamheten och alltså inte vara föremål för arbetsgivaravgifter mm. Är det fråga om rena skadereparationer, så kommer detta förhoppningsvis att hanteras via tecknade försäkringar. Är det fråga om andra typer av omfattande reparationer eller liknande till betydande kostnader (enligt PwCs förenklade bedömning över 15 000 kr), riskerar musikern att hamna i ett läge där det finns risk för att åtgärden vid eventuell granskning blir förmånsbeskattad. Om detta inträffar så bör dock den anställde musikern enligt PwCs bedömning medges avdrag i sin privata inkomstdeklaration för motsvarande belopp. Detta är ingen förändring från tidigare regler; i den mån arbetsgivaren utöver lönetillägget enligt nuvarande system har betalat ytterligare åtgärder kopplade till instrumenten, finns även idag en risk för förmånsbeskattning om denna åtgärd är i ekonomiska termer är tillräckligt omfattande.


12. Kan kostnadsersättningen utbetalas schabloniserad?

Det finns inget i avtalet som förbjuder en schabloniserad kostnadsersättning för musikers underhåll och förbrukning av egna instrument. Nackdelen med sådan schablonisering är dock att arbetsgivaren riskerar att förlora möjligheten till kostnadsavdrag för dessa kostnader om inte kvitton krävs in. Arbetsgivaren riskerar även att förlora översikten över vilken förbrukning och vilket underhåll som faktiskt föreligger.
Ifall kostnadsersättning skulle utbetalas schabloniserat trots att musiker lämnar in kvitton, skulle dessa summor bli förmånsbeskattade för musikern. Det skulle även generera en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter på beloppen.

13. Arbetsgivaren köper in förbrukningsmateriel som sedan kvitteras ut?

Musikern kommer då inte kunna göra kostnadsavdrag.

14. Kan arbetsgivaren försäkra instrumenten åt musikern?

Avtalet utgår från att musiker tecknar sina egna försäkringar.

15. En musiker anställd under kortare tid vill under anställningstiden göra en helrenovering av sitt instrument, är arbetsgivaren skyldig att betala denna?

Arbetsgivaren har en möjlighet att efter samverkan med lokalt fack ange regler för detta, t ex att sådana kostnader ska proportioneras till anställningens längd eller att i vissa situationer inte alls betalas av arbetsgivaren.

16. Kan arbetsgivaren baka in samtliga ersättningar i lönen?

Lön, lönetillägg samt kostnadsersättning ska enligt huvudregeln tas upp separat på lönespecifikationen. Om allt bakas samman kommer arbetsgivaren att behöva betala sociala avgifter etc. på hela beloppet. Diskutera med er lokala fackpart om det skulle vara aktuellt med att baka ihop ersättningar.

17. Vad är tillfredsställande kvalitet på instrument?

Arbetsgivaren har i enlighet med arbetsledningsrätten rätt att avgöra ifall ett instrument håller tillfredsställande kvalitet; skulle arbetsgivaren anse att så inte är fallet, är musikern skyldig att se till att tillfredsställande kvalitet uppnås eller införskaffa nytt/nya instrument. Möjlighet finns även som tidigare nämnts för arbetsgivaren att hålla med instrument.

 

 

 

Dela:
  • Postadress

    Box 1778
    111 87 Stockholm

    Besöksadress
    Birger Jarlsgatan 39 1tr

    Kontakt
    Telefon: 08-440 83 70
    Fax: 08-440 83 89
    Mail:  info@svenskscenkonst.se

  • Prenumerera på vårt nyhetsbrev

  • Sök på sajten

    Sök

    Följ oss på

    Följ Svensk Scenkonst
  • Om sajten

    Copyright © Svensk Scenkonst 2019
    Producerad av Sajtkonsulterna